Sökresultat:
3604 Uppsatser om Verkställande direktörer - Sida 56 av 241
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
Val av behandlingsmetod för heroinmissbrukare : en kvalitativ intervjuundersökning
Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förstÄelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas förestÀllningar om den vÄrd de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades nÀrmare (1) Vem Àr heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.
Att implementera Service Oriented Architecture kostnadseffektivt
I enighet med teknikutvecklingen förÀndras Àven förutsÀttningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förÀndras i samband med detta och verksamhetens systemdesign mÄste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig pÄ IT-marknaden.
Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i mÄnga fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar pÄ vilka sÀtt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgÄngsfaktorer som Àr avgörande vid systemskiften till SOA.
I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sÀnkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgÄngsfaktorer som Àr direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli..
Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista
Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.
Marknadsplan för HÀlsoalliansen
Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av hÀlsovÄrdsföretaget HÀlsoalliansen. Företaget, som Àr litet och nystartat,Àr precis i fÀrd med att pÄ allvar slÄ sig in pÄ företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Uppsala. Just nu har de endast tvÄ kunder men mÄlet Àr att tredubbla kundbasen, sett till antal anstÀlla, inom tre Är. Syftet med denna uppsats Àr att utforma en marknadsplan för att HÀlsoalliansen ska kunna nÄ detta mÄl. Marknadsplanen Àr uppdelad i fyra delar: situationsanalys, affÀrsidé, mÄlformulering samt handlingsplan.
Elevers förhÄllande till Àmnet idrott och hÀlsa - En kvantitativ undersökning av elever i Ärskurs 9
En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.
Det finns ingenting bÀttre Àn att lÀsa en jÀttebra bok : Elevers attityder till lÀsning i Är 9
Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.
Utomhuspedagogik i förskolan och skolan
Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollÀrare och sju lÀrare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik anvÀnds som arbetssÀtt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollÀrare och lÀrare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utstrÀckning och med olika mÄl. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de sjÀlva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men Àven om de kunskaper de besitter. MÄnga lÀrare ansÄg att förskolan anvÀnder sig av detta arbetssÀtt mer Àn vad skolan gör, nÄgra av lÀrarna tyckte att de har tydligare mÄl med vad de vill uppnÄ tillsammans med eleverna.
Det Àr bra om det Àr kul! : En kvantitativ studie om elevers attityder till matematiki korrelation till deras prestationer i Àmnet
SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i Àmnet. Det kan kÀnnas uppenbart att elever blir bÀttre pÄ nÄgot de tycker Àr roligt, men det kÀnns ÀndÄ viktigt att kunna fÄ det bekrÀftat.Min förhoppning Àr att undersökningen ska skÀnka ytterligare ljus Ät elevernas syn pÄ skolan och undervisningen, med speciellt fokus pÄ matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lÀra sig mer om de tyckte det var roligt sÄ kan skolan utvecklas pÄ ett sÀtt som gör elevernas skoldag lÀttare att se fram emot.Undersökningen Àr gjord med enkÀter som eleverna fÄtt fylla i sjÀlva, alla svar kommer alltsÄ direkt frÄn eleverna Àven om tolkningarna Àr gjorda av mig.Med enkÀterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik Àr roligt har i allmÀnhet Àven ett högre betyg Àn de som tycker det Àr trÄkigt..
MC-kriminalitet och polisarbete
Brottsligheten i samband med mc-gÀng har under 90-talet blivit ett stort problem för det svenska samhÀllet. Dels dÀrför att det handlar ofta om grov kriminalitet som drabbar inte bara de direkt inblandade utan ofta ocksÄ tredje man. Dels ocksÄ för att den stigande grova kriminaliteten som i det nÀrmaste kan liknas vid en maffiastruktur ocksÄ hotar hela det svenska rÀttssamhÀllet. TyvÀrr Àr det inte alltför ovanligt med hot mot vittnen, mÄlsÀgande, Äklagare etc. I detta arbete kommer vi att ta upp hur mc-gÀngen Àr uppbyggda och hur problemet ser ut i Sverige.
Gaskromatografisk metod för analys av GHB i urin
En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i urin med gaskromatografi (GC) Àr framtagen pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden Àr relativt unik dÄ den inte krÀver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsÀtts. GHB övergÄr dÄ till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). DÀrefter injiceras provet direkt pÄ en GC-FID med en kapillÀrkolonn för glykoler och alkoholer.
Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid
Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.
à terberÀttade berÀttelser : om anföringsbruk i förhörstext
Denna uppsats presenterar en studie med syftet att studera anföring i förhörstext i förhÄllande till de brottsrekvisit som behöver stÀrkas vid grov kvinnofridskrÀnkning. Texterna bestÄr av mÄlsÀgarförhör i 11 fall av grov kvinnofridskrÀnkning och har analyserats genom nÀrlÀsning. Resultatet visar att polisen framför allt anvÀnder öppen anföring för att stÀrka alla rekvisit och dÀrmed tydligt för fram kvinnans röst i texten. Men samtidigt Àr bruket vid hotrekvisitet inte alltid enligt de bestÀmmelser som rÄder, vilket pÄverkar tillförlitligheten. Studien visar ocksÄ att dold anföring Àr lika vanligt som öppen för att stÀrka rekvisit som rör smÀrta och vanmakt.
Altus Statistics : Utveckling av ett statistiksystem
Elektronisk marknadsföring Àr pÄ stark frammarsch. Det finns dock mÄnga hinder att komma över för att kunna se effekten av denna marknadsföring pÄ ett effektivt sÀtt. Det svÄra för företagare nu och tidigare Àr att kunna vÀrdera elektroniska tjÀnster som inte direkt handlar om pengar. Informationsuppföljningen i stort Àr oftast bristfÀllig och nya system krÀvs för att ge en klar bild. Denna rapport gÄr igenom konstruktionen av en prototyp som skall klara av att hantera denna form av information samt kunna visa den effektivt.
"Alla bara snackar om det" : Ungdomars syn pÄ varumÀrken och hur de kommunicerar
Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr uppvÀxta med förÀldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bÀttre uppvÀxt ekonomiskt Àn tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig Älder och Àr dÀrför relativt svÄra att göra intryck pÄ. Den hÀr generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet nÀr de vÀxte upp, vilket ocksÄ lÀmnat stort ansvar pÄ individen. De vill ofta bÄde förverkliga sig sjÀlva och förÀndra vÀrlden, och ser ofta positivt pÄ framtiden. De Àr vana vid att vÀlja och kan dÀrför upplevas som krÀvande i jobbsituationer.