Sök:

Sökresultat:

3610 Uppsatser om Verkställande direktör - Sida 21 av 241

Koranbr?nningar och ordningslagar: Tv? sidor av samma mynt?

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

K?ttsubstitut och dess n?ringsinneh?ll - har vi koll?

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

Histonmodifieringar och alternativ splicing

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

Hantering av brÀnsleflis : EnkÀtundersökning och bedömning av kvalitetsaspekter

Med globalt ökat klimathot och ett ökat anvÀndande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vÄr motorpark och vÀrma vÄra hus kommer Àven ett krav pÄ ökat produktion av utslÀppsreducerande (koldioxid CO2) material sÄ som biobrÀnsle.För att kunna reducera utslÀppen krÀvs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart Àmnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbrÀnningssystem de anvÀnds till optimalt krÀver.Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen Àr biobrÀnsle, framstÀllt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrÄn avverkningstillfÀllet tills in- transport till förbrÀnningen har varit kÀrnan i detta arbete. De tvÄ grundfrÄgorna som har varit sjÀlva motorn i arbetet har kretsat kring;o Vem Àger vad i olika hanteringssteg?o Vem vet vad i olika hanteringssteg?Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka fÄ reda pÄ svaren pÄ frÄgorna ovan men Àven att vÀcka ett ökat intresse och förstÄelse kring hanteringen av biobrÀnslet frÄn avverkningstillfÀllet fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning pÄ Internet. EnkÀten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkÀten utan att skriva ut den.

STATUSMARKÖRERS BETYDELSE FÖR RISKEN ATT UTSÄTTAS FÖR MOBBNING I SKOLAN. : Fungerar ett högt sjĂ€lvförtroende eller en stark kamratanknytning som ett vaccin mot mobbning?

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning Àr en konsekvens av att de avviker frÄn de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Messerschmidts structured action theory, som gÄr ut pÄ att individens handlingar och beteenden pÄverkas av och reproducerar den rÄdande sociala strukturen. I denna uppsats förstÄs den sociala strukturen som den ojÀmlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrÄn kön, klass och etnisk bakgrund. I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle Àr det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nÄ upp till en normativ femininet som definieras utifrÄn liknande statusmarkörer.

Ett kontraktualistiskt försvar av djurens rÀttigheter

Jag har utgÄtt frÄn premissen att djur bör tillskrivas rÀttigheter, och dÀrefter analyserat huruvida utilitarismen kan anvÀndas för att ge djur rÀttigheter, och kommit fram till att utilitarismen visserligen kan ge en mycket lÄg nivÄ av en direkt rÀttighet (nÀmligen rÀttigheten att fÄ sina intressen visade lika hÀnsyn som andras intressen) men inte kan ge nÄgra mer garanterade rÀttigheter utöver denna. Utilitarismen brottas ocksÄ med mÄnga grundlÀggande problem, bland annat frÄgan om hur man kan jÀmföra utilitet och kunskapsproblemet (att vi omöjligen kan förutse alla konsekvenser av en handling), och dÀrför har denna teori inte kraft nog att ge djur den nivÄ av rÀttigheter jag sökt efter hÀr. Inte heller naturrÀttsteorin lyckades med detta. Den kan visserligen ge individuella djur ett stort nÀtverk av rÀttigheter, men eftersom naturrÀttsteorin sjÀlv inte kan förklara vilken grund dessa rÀttigheter vilar pÄ sÄ kan de inte accepteras som giltiga. Kontraktualismen togs ocksÄ upp, och den verkar vila pÄ ett stadigt fundament: andras rÀttigheter gentemot mig Àr giltiga i den mÄn jag ger dem till andra (och mina rÀttigheter gentemot andra Àr giltiga i den mÄn dessa personer ger dem till mig), och ger jag dem direkt till en annan person utan en tredje person inblandad blir de direkta rÀttigheter.

Utmattade la?kare? : En kvantitativ studie om utmattning bland la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Misskötsel av sopor : ett utbrett fenomen

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

HÀlsofrÀmjande naturelement : argument för att prioritera en grönare arbetsplats

Psykisk ohÀlsa Àr sedan flera Är tillbaka den frÀmsta orsaken till lÀngre sjukskrivningar i Sverige och FörsÀkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohÀlsa bör ske pÄ vÄra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar pÄ kontoret, tidsbrist och separation frÄn naturen kan ge skadliga effekter pÄ bÄde vÄr allmÀnna och personliga hÀlsa och lycka. Litteraturstudien i det hÀr examensarbetet Àmnar sammanstÀlla evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement pÄ arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva pÄverkan pÄ den anstÀllde. Studien avgrÀnsade sig till arbetsplatser dÀr de anstÀlldas arbetsuppgifter huvudsakligen Àr lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter pÄ den anstÀllde som till exempel ökat vÀlbefinnande, arbetstillfredsstÀllelse, trivsel och vÀlmÄende. Resultaten pekade ocksÄ pÄ en komplexitet i frÄgan om naturelements effekter och det var svÄrt att dra nÄgra slutsatser angÄende effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

Ett inte sÄ kÀrt barn med mÄnga namn - en sprÄklig undersökning om populÀrlitteratur för barn

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.

Revisionsutskott ? En förtroendehöjande institution?

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

?Vad ?r det som f?rv?ntas av en patientf?retr?dare?? - Patientf?retr?dares m?jligheter att samverka med akt?rer inom l?kemedelsforskning

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Adaptiva metoder för systemidentifiering med inriktning mot direkt viktoptimering

Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->