Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt i socionomprogrammet, inriktning Verksamhetsutveckling i Malmö syftar denna utvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med. Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ett vedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är New public management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning. Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som har studerat på socionomprogrammet, inriktning Verksamhetsutveckling. Utvärderingen visar att en stor del arbetar med Verksamhetsutveckling, som chefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetar med klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrken som kan relateras till Verksamhetsutveckling.

Hållbar utveckling kan urskiljas som en strävan att arbeta för en helhet i det ömsesidiga beroendet inom de områden vi lever och verkar inom. Stor del av IT- politiken i Sverige grundas på att IT skall främja hållbar tillväxt och bidra till ett hållbart samhälle. En hållbar framtid kan även beaktas som ett resultat av en hållbar IT- baserad Verksamhetsutveckling. Denna studie syftar till att utreda och klargöra de principer som främjar en hållbar IT- baserad Verksamhetsutveckling. En sådan utveckling drivs av både ekonomiska, sociala, etiska, ekologiska och kulturmässiga målbilder.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för Verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för Verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer.

Metoder för systemutveckling består av ett antal faser där verksamhetsanalysen ingår innan själva utvecklingen påbörjas. Systemutveckling är en form av Verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbättrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för två områden, systemutveckling och Verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa områden. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och två metoder för Verksamhetsutveckling med avseende på aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrågeställning, Är det möjligt att använda systemutvecklingsmetoder och främst verksamhetsanalysen i andra avseenden än vid systemutveckling? och även ett antal övriga frågeställningar.För att kunna besvara frågeställningarna har jag genomfört litteraturstudier.

Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrån ett enhetschefsperspektiv. Frågeställningarna som vår uppsats bygger på är: Hur menar de intervjuade enhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vid Verksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet? Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra god konflikthantering? Som metod till vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetat intervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysen har vi kopplat samman vårt empiriska material med förändringsperspektivet, det situationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism..

Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på Verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens Verksamhetsutvecklingsarbete?Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet.

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och Verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning.

The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change. .

Ett effektivt industriellt bostadsbyggande i trä bygger på kontrollerade och standardiserade processflöden. För att visa på vilket sätt de har ett samband, har grundläggande kunskaper om proceskartläggning och processbaserad Verksamhetsutveckling använts. Processen kan sedan effektiviseras och utvecklas för att i framtiden göra det industriella bostadsbyggandet ännu mer framgångsrikt. Vilket kan gynna träbyggandet både i Sverige och internationellt. Syftet med examensarbetet är att kartlägga företaget Plusshus arbetssätt från ide till färdigt hus och sedan upprätta ett förslag på en hållbar standardiserad processmodell.

Organisationsutveckling kan enligt vår litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsområden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa områden kommer att påverka de andra två områdena. För att organisationer ska få bättre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa utvecklingsprocesser samordnas vilket då benämns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vår litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likaså visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i så fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och Verksamhetsutveckling.

Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad Verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad Verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU.

Titel: Översättning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus på JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhället cirkulerar mängder av managementidéer. För att en organisation ska kunna använda en idé så måste den översätta idén till organisationens förutsättningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde år 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mäta deras kunders nöjdhet. Hur har idén om Nöjd Kund Index översatts på företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översätts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, där såväl intervjuer genomförts och dokument från JM använts.Resultat: Studien visar att översättningsprocessen är en process vilken tar form och ändrar karaktär beroende på faktorer både inom och utanför företaget.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera Verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera Verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering.