Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en både komplicerad och kostsam process. Samtidigt är de regleringar som finns på området ofta splittrade och inte sällan bristfälliga. Uppsatsen syftar till att kartlägga det svenska rättsläget med avseende på vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestämmelser och rättssystematik. Nairobikonventionen är en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trädde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer därefter mellan de båda regelverken.

Inom bedömningen av skadeståndsansvar för bolagsledningen och aktieägare enligt 29:1 och 29:3 Aktiebolagslagen, genomförs en oaktsamhetsprövning. Utan oaktsamhet eller uppsåt kan inte ansvar göras gällande.Vad som utgör oaktsamhet saknar direkt definition i lag, utan har bedömts av domstolarna i varje enskilt fall. Då oaktsamhet liksom lagöverträdelser, och åsidosättande av uppdrag, väger tungt vid en ansvarsbedömning, behöver bolagsledningen utöver allmän kunskap om aktuella regler även veta vilken aktsamhet som krävs för att undvika ansvar.I Skatteförfarandelagen 59:12-14 finns liknande ansvarsbestämmelser. Bestämmelserna anger att en företrädare för bolaget kan bli personligt ansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. En ansvarsförutsättning är att det föreligger grov oaktsamhet.

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

Bakgrund och Problem: Frågan om företags miljöpåverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhället. Redovisningen av socialt ansvar är frivillig, men efterfrågas iallt större utsträckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frågor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur några av de störstaklädkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgångspunkt från GRI vill vi se hur välföretagens rapportering stämmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar också att jämföra deolika företagens redovisning gällande socialt ansvar.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till att titta på H&M, Inditex och Gap och jämföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt.

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur företag använder sig av den interna information som affärssystemet genererar. Vi i studien vill också studera skillnader mellan en teoretisk idealbild och praktisk användning. En kvalitativ fallstudie av Perstorp AB genomförts för att undersöka ovanstående. Den primära insamlingsmetoden var en besöksintervju. I studien presenteras ett urval av de befintliga teoretiska referenserna kring information, affärssystem och styrning, samt hur dessa hänger ihop inom ramen för studien.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att främja livskvalitet hos patienter och deras närstående när de drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Många döende önskar att få vårdas i hemmet och utvecklingen av den palliativa vården har lett till att allt fler människor också avlider i det egna hemmet. Närstående är en central del i den palliativa vården i hemmet och det beskrivs att de är i en utsatt situation när de tar på sig dubbla roller i att både finnas där som partner, vän eller familj samtidigt som de tar på sig ansvar att vårda den sjuke i hemmet.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av palliativ vård i hemmet.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med sökning i databaserna SwePub, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga artiklar, samtliga kvalitativa och baserade på forskning från Sverige inkluderades för resultatet. Artiklarna var publicerade mellan 2003 och 2014.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman; Upplevelse av ansvar, , upplevelse av att närståendes egen situation påverkas, upplevelse av den kommande förlusten och upplevelse av stöd från vårdteam och omgivningen.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillväxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet är inte miljömässigt hållbart på grund av ökande koldioxidutsläpp, trängsel och överbelastning av den infrastruktur som påverkas av ökande godstransporter. För ett hållbart transportsystem krävs stora och långsiktiga åtgärder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samt hindrar utveckling av hållbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som påverkar val av transportsätt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hållbara transporter av gods.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Forskning angående styrsystem inom evolutionär robotik fokuserar ofta på vad som går att uträtta med självlärda styrsystem, men inte vad beteendebaserade styrsystem klarar av. I detta projekt utförs systematiska tester för att jämföra beteendebaserade och självlärda styrsystem inom evolutionär robotik. Benämningen beteendebaserade styrsystem används för styrsystem som består av flera underliggande moduler, där robotens övergrippande beteende är uppdelat i flera moduler och där respektive modul har ansvar för ett specifikt beteende eller funktion. Självlärt styrsystem referar i detta sammanhang till styrsystem som inte explicit består av moduler som har åstakommits eller bestämts i förväg.Från resultaten framgår det att både självlärda och beteendebaserade styrsystem klarar av att lösa problemen de ställs inför. För beteendebaserade styrsystem krävs dock större ansvar från experimentatorn, vars inflytande ökar på grund av att det är flera moduler som skall skapas och koordineras.

I projektbaserade organisationer ställs HR-arbetet inför särskilda utmaningar i och med att medarbetaransvaret vanligtvis delas mellan HR-funktionen, linjechefer och projektledare. HR-funktionen har generellt sett utvecklats mot att bli allt mer strategiskt inriktad i flertalet organisationer och det operativa personalarbetet har istället förts över till linjecheferna. I många projektintensiva organisationer har det vidare skett en informell förskjutning av personalansvar från linjechefer till projektledare. Förskjutningen av HR-ansvar i projektorienterade företag har ett begränsat utrymme inom forskningen och därför är syftetmed studien att bidra till forskningsområdet genom att undersöka hur samarbetet mellan HR- funktionen, linjechefer och projektledare påverkas av decentraliseringen av HR-ansvar. Syftet är även att undersöka hur samarbetets struktur påverkar det slutliga personalarbetet i projektgruppen och utifrån det bidra med generella rekommendationer för en lyckad ansvarsförskjutning av HR-arbetet.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personer från HR-funktionen, linjechefer och projektledare på Volvo Group Trucks Technology.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.