Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor.

Problemställningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrån problemställningar kring skyldigheten att upprätta prospekt, dess innehåll, ansvar för däri lämnad information samt utvecklingen inom nämnda områden. Syftet som följde därav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprätta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan å ena sidan regler och ansvarsprinciper och å andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktär, vilken satte fokus på sammanhang och strukturer. Metoden rättfärdigades av det behov av flexibilitet som förelåg.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

Personalen är en viktig byggsten i företagen som inteskall slösas bort. Individer i en organisation måste känna sig behövd ochtrygg. På senare år har personalhälsa kommit i fokus på grund av de nyareglerna för sjukfrånvaroredovisning. Reglernas syfte är att företagen skall tatill aktion där det behövs och ta ansvar för den sjuka personalen. Företagenska undvika långvariga sjukskrivningar och förebygga ohälsa.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

Bakgrund: Utgångspunkt för denna magisteruppsats är att barnafödandet är en naturlig fysiologisk och social process samt att vård i samband med barnafödande ska främja denna process. Den normala förlossningen är starkt knuten till barnmorskans profession då hon har ansvar för och arbetar självständigt med handläggning av denna. Utvecklingen av förlossningsvården i västvärlden har stegvis gått från att ses som en normal livshändelse till en händelse med fokus på det medicinska. Idag präglas förlossningsvården av risktänkande och interventioner sker rutinmässigt. Riktlinjer inom förlossningsvården fokuserar alltmer på medicinska kontroller och barnmorskans stödjande roll blir åsidosatt.

SammanfattningTitel:                    Skolsköterskors erfarenheter av mötet med föräldrar till överviktiga barn - ett hälsofrämjande arbeteFörfattare:           Karlsson, Erika; Wern, Pernilla                                             Institution:           Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgramkurs:      Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare:         Larsson, MargarethaExaminator:         Brovall, Maria        Sidor:                   22Nyckelord:          Skolsköterska, övervikt, samarbete, ansvar  Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem.  På längre sikt leder övervikt till följdsjukdomar. Skolsköterskor har en unik möjlighet att fånga upp de barn som är på väg att utveckla övervikt eller fetma i tidig ålder. Hälsosamtalet och hälsobesöket är skolsköterskans främsta hälsofrämjande arbete. Syftet med hälsosamtalet är att enskilt tillsammans med skolsköterskan diskutera sin hälsa och eventuella ohälsa.

With this paper my aim has been to investigate my subjectivity and responsibility as a landscape architect and to find ways to relate to it and handle it in my work. When I advocate a certain concept for a project, I influence the outcome, and in doing so I take on a personal responsibility. Even though my judgement is built upon facts and cooperation with colleagues and other consultants, I am always responsible for the part I play and how I affect the course of action. To what extent can I advocate my view and is it actually my responsibility to do it? How is my subjectivity part of my knowledge and influence as a landscape architect? I have interviewed three well known Swedish landscape architects to have their view on the matter. Since they are all strong individuals with huge experience and influence, the personal responsibility they bring upon themselves for their design action is as important. I have also used one of my own projects as a case study, analysing my design and standpoint and my relationship to the client to illustrate how these questions emerge even in the smallest projects. In the last section of the investigation I have searched for clues in diverse literature. This section is divided into three view points; the society, the profession and the individual..

Friluftsdagar är ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per läsår och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna är sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det är upp till rektor på varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lång historia och syftet med dagarna har förändrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger på hälsa och miljö.Vår uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhållandet mellan samhälleliga normer och politiska institutioner.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ?Relevance Lost? - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ?budgetparadoxen? och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ?Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?? Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.