Att vara en ledare Àr en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Dagens hÀlso- och sjukvÄrd stÀller stora krav pÄ sjuksköterskors förmÄga att leda omvÄrdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att leda omvÄrdnadsarbetet. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara en förebild och mentor; att kunna kommunicera; att ta ansvar med patienten i fokus; att vara spindeln i nÀtet och leva upp till förvÀntningar.

Den tid som patienter vÄrdas pÄ sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta stÀller samtidigt krav pÄ sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors förestÀllningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vÄrden. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor pÄ tvÄ medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj Àr och betraktar familjen bÄde som en resurs och ett hinder.

ArbetsmiljöfrÄgor Àr stÀndigt aktuella och i dagens samhÀlle stÀlls höga krav pÄ att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det Àr lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och dÄ en god arbetsmiljö frÀmjar bÄde effektivitet och arbetsglÀdje har arbetsmiljöfrÄgor fÄtt en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjÀlp av en enkÀtundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid tvÄ vÄrdavdelningar pÄ Hudiksvalls sjukhus, med fokus pÄ personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att nÀrmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar pÄ arbetsplatsen. Resultaten frÄn studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har Àven fÄtt vissa motstridiga resultat.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar pÄ hur man som ledare ska upptÀcka och agera dÄ ett beroende eller missbruk upptÀcks hos en anstÀlld pÄ arbetsplatsen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp Àmnets diskurs.VÄrt mÄl Àr inte att komma fram till en given sanning eller en lösning pÄ problemet, detta dÄ vi anser att det inte finns nÄgon. Vi anser Àmnets diskurs Àn mer komplex Àn sÄ och vÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att fÄ reda pÄ hur de intervjuade ledarna ser pÄ socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hÄllbar samhÀllsutveckling med fokus pÄ alkoholrelaterade frÄgor.

Syfte: HÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatser Àr idag vanligt förekommande. Genom olika hÀlsoprojekt kan arbetstagare bland annat fÄ subventionerad trÀning och utbildning inom hÀlsoÀmnen. Studiens syfte var att försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förÀndring. Syftet var ocksÄ att fÄ förstÄelse för hur individens mÀnnisko- och kunskapssyn kan pÄverka viljan till ansvar för ett hÀlsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt. Samtliga arbetstagare Àr kvinnor och anstÀllda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hÀlsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Bakgrund ochproblemKreativitet blir allt viktigare hos alla företag, inte minst hos de som hardet som sin kÀrnkompetens. Reklambranschen prÀglas av mÄngaaktörer, hÄrd konkurrens samt en förÀnderlig miljö. ReklambyrÄnmÄste dels finna en konkurrenskraftig position pÄ marknaden ochutifrÄn det anpassa sin styrning.Syfte Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och kartlÀgga hurföretag inom reklambranschen styr sin verksamhet och sinakreatörer.Metod Som utgÄngspunkt i denna uppsats har vi haft kvalitativadjupintervjuer pÄ nio reklambyrÄer. Efter en sammanstÀllning hardetta sedan stÀllts mot teoretiska ramverk inom olika studieomrÄden.Resultat ochslutsatserVi har kommit fram till att företagets strategi ligger till grund förmycket av den styrning som appliceras inom organisationen. Enhögre grad av standardiserade arbetssÀtt leder till formellastyrtekniker.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlÀrare tÀnker om simlÀrarens ansvar och sÀkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlÀrarutbildningen i förhÄllande till det.För att kunna besvara syftet anvÀndes följande fyra frÄgestÀllningar:1. Hur beskriver simlÀrare sitt agerande med tanke pÄ ansvaret i strandsimskolor?2. Hur beskriver simlÀraren sitt agerande med tanke pÄ sÀkerheten i strandsimskolor?3.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan lÀnge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare Är har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan pÄ ett företags ekonomistyrning. Det hÀvdas Àven att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmÄga att skapa vÀrde för kunden. Under Ärens lopp har det utvecklats modeller sÄsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa vÀrde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intÀkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver sÄvÀl intÀkter som vinst inom företag.

Controllerrollen har sitt ursprung i USA dÀr den verkade i de amerikanska jÀrnvÀgsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet dÄ intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende pÄ en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivÄer.I och med att omvÀrlden förÀndras sÄ mÄste Àven företagen förÀndras. För att kunna behÄlla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gÄtt frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. NÀr det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svÄrare för företagen att sjÀlva förstÄr motivet till varför de tillsÀtter en controller. Detta Àr viktigt för att de ska fÄ den controllerroll de söker.

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Syfte: Studien har tvÄ syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda som Àr relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som pÄverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anstÀllda. Metod: DÄ studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda, sÄ har kvantitativa metoder anvÀnts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehÄllsanalys. Studien utfördes pÄ 56 av de 58 bolag som befann sig pÄ Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav tvÄ bolag fick rÀknas som bortfall pÄ grund av andra redovisningssÀtt Àn de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag pÄ Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anstÀllda, men den kategori som generellt anvÀnds mest Àr profilinformation om anstÀllda. Den faktor som frÀmst förklarar den frivilliga informationen om anstÀllda Àr bolagets skuldkvot, men ocksÄ vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som frÀmst förklarar frivillig redovisning om anstÀllda Àr agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptÀckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anstÀllda Àn vad vi i vÄr studie deducerat fram frÄn tidigare forskning.

The purpose with our study is to investigate in which way a public field of action has succeeded to make the economic management more effective and also find out which factors/activities that have contributed to get the result of the budget in balance. We also want to find out in which degree the balanced scorecard (BSC) has contributed to the positive result of the budget. Method: We had started out from the qualitative method theory which is based on the hermeneutic theory, because we will interpret and understand. With this starting point we have chosen to use a case study with semi-standardised interviews supplemented with information from different documents, and to get the theoretic connection we have studied literature in the subject field. The analyse and even the theoretic connection have then started from, for this study, a special analyse model. Results: Througt systematic and target-concentrated management and through cooperated factors, with stress on a leadership that is both professional, visionary and un-combined, and there the staffÂŽs is seen as a important resource, and there it is a clear strategy and objective to keep the cost of the activity within assigned budgetframe, has a public field of action, as the clinic of hab./rehab.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven SambergHandledare: Elin FunckTitel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag?Bakgrund: Konkurrensen hĂ„rdnar pĂ„ marknaderna vilket leder till krav pĂ„ stĂ€ndigt förbĂ€ttrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjĂ€lpa mĂ„nga företag att uppnĂ„ bĂ€ttre resultat. Styrkortet översĂ€tter visionen och strategier till gripbara mĂ„lsĂ€ttningar och styrtal.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utveckla ett balanserat styrkort Ă„t ett mindre företag och jĂ€mföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det Ă€r lönsamt att införa det i organisationen.AvgrĂ€nsningar: Vi undersöker bara Företag X. NĂ„gon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras.Metod: Vi har vĂ€xelvis inhĂ€mtat teori och empiri för att under arbetets gĂ„ng revidera vĂ„r syn pĂ„ problemstĂ€llningen.

Bakgrund och Problem: Flera tidigare studier har visat att kultur kan pÄverkaimplementering av olika styrmedel i ett globalt företags utlÀndska dotterbolag. Under desenaste decennierna har Kina blivit ett land som attraherar mÄnga direktinvesteringar, menlandets kultur anses som en komplex faktor för utlÀndska investerare. En tidigare intervju somgjordes som en del av tvÄ grupparbeten under kandidatskursen vÀckte vÄrt intresse om hurfallföretagets ekonomistyrning fungerar. I egenskap av att uppsatsförfattarnas personligabakgrund har koppling till den kinesiska kulturen, blev valet av uppsatsÀmne ett avfallföretagets dotterbolags ekonomistyrning utifrÄn ett kulturellt perspektiv. BudgeteringnÀmndes under intervjun som ett viktigt planerings- och styrverktyg, och dÀrför valdesbudgetering i fallföretagets kinesiska dotterbolag som huvudomrÄde i denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka om utformning och implementering avbudgetering i ett kinesiskt dotterbolag som Àgs av ett svenskt moderbolag pÄverkas av denlokala kulturen.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.