Idag rÀcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlÀgsna produkter, nu tas Àven ansvarstagande och företagets vÀrderingar in i bedömningen.Detta Àr en fallstudie pÄ Stadium AB med frÄgestÀllningen: Vilka Àr de primÀra drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumÀrkesstÀrkande perspektiv?Syftet var att fÄ mer förstÄelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.Efter jÀmförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primÀra drivkrafter Àr företagets anstÀllda och kunder. Konsekvenserna av detta Àr bland annat att Àgarna, de anstÀllda och kunderna fÄr en enhetlig bild av vad företaget stÄr för, nÄgot som Àr mycket viktigt och i förlÀngningen stÀrker företagets varumÀrke..

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som anvÀndes var en enkÀt dÀr frÄgorna var fasta men med inslag dÀr respondenten fick möjlighet att lÀmna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola dÀr tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes dÀr de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att kartlÀgga internationella och nationella rekommendationer för hjÀrtscreening samt ta reda pÄ hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjÀrtscreening.PÄ vilket sÀtt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjÀrtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden pÄ vem som tar ansvar för genomförandet av hjÀrtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att fÄ ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjÀrtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie Àr en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har anvÀnts Àr en explorativ intervju med öppna, strukturerade frÄgor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

A1257Kraven pÄ företags sociala ansvarstagande har under de senare Ären ökat. Allt fler företag arbetar dÀrför med mÀnskliga rÀttigheter, miljöpÄverkan och en hÄllbar ekonomisk utveckling för att behÄlla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan Är 1999 initierade Global Compact och vÀdjade till vÀrldens företagsledare att tillsammans hjÀlpa till och skapa en bÀttre vÀrld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och dÀrför riktas vÄrt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Organisationer har flera chefsnivÄer, pÄ en av dessa befinner sig mellanchefen, Àven kallad linjechef. I stora drag innebÀr denna roll ett ansvar över personal pÄ operativ nivÄ samt ansvar att implementera ledningens beslut. DÄ vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara pÄfrestande, dÄ speciellt i offentlig sektor, Àr det av vÄrt intresse att undersöka arbetsförhÄllanden för mellanchefer med fokus pÄ personalhantering.Denna studie syftar till att svara pÄ hur mellanchefer pÄ sjukhus upplever och ser pÄ hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. UtifrÄn det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.

Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Bakgrund: SÄr och sÄromlÀggning ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Det tycks som att det i praktiken emellertid Àr undersköterskor som sköter merparten av sÄromlÀggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns mÄnga olika sorters sÄr och sÄromlÀggningar, vissa mer komplicerade Àn andra och ibland kan det anses lÀmpligt att överlÄta uppgiften till annan profession. Syfte: Undersöka relationen ansvar ? delegering i samband med sÄromlÀggning utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades pÄ en avdelning i södra Sverige.

SammandragDet hÀr arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och Àven blivande ekonomer som kÀnner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den sÄ kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har ocksÄ diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fÄtt stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskÄdlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsÀttning pÄ det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte sÀrskilt mycket skrivet om.

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

Företag idag söker stÀndigt nya och förbÀttrade konkurrensfördelar, som Àr en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvÀrldens förÀnderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill sÀga ett utvecklat humankapital, inom företag. Humankapitalet Àr en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och innovationsförmÄga. Det Àr sÄledes viktigt att ett företag styr humankapitalet pÄ ett sÄdant sÀtt att det nÄr en stÀrkande eller förÀdlande effekt. Ett sÀtt för att strategiskt styra förÀdlingsprocessen av humankapitalet Àr att nyttja Simons Levers of Control, vilken Àven gÄr under benÀmningen Simons styrmodell.

Den offentliga sektorn har genomgÄtt förÀndringar under de senaste 30 Ären. FörÀndringarna inom den offentliga sektorn har frÀmst skett inom styrning och redovisning. FörÀndringarna har inneburit att kommunerna har fÄtt ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton frÀmst för privata företag för att komplettera de finansiella vÀrdena med icke-finansiella. DÀrefter har ett antal svenska kommuner pÄ eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början pÄ 1990-talet Àr idag ett vÀl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det rÄder dock delade meningar om hur vÀl det lÀmpar sig att anvÀnda balanserat styrkort i smÄ och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta omrÄde Àr begrÀnsat men den tidigare forskning som finns visar att anvÀndandet av balanserat styrkort i smÄ och medelstora företag Àr lÄgt. Arbete med nyckeltal Àr dÀremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet pÄminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte kÀnner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska ocksÄ undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssÀtt kan relateras till ett balanserat styrkort.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..