Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger pÄ hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det pÄverkarmedarbetarna. DÄ ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig frÄn varandra ville vise hur medarbetarna pÄverkas av respektive styrsÀtt. Handelsbankens styrsÀtt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istÀllet ett styrsystem som bygger pÄ verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer pÄ att Handelsbanken anvÀnder ett merverksamhetsinriktat styrsÀtt.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Verksamheten Àr i behov av en mer balanserad styrning jÀmfört med nulÀget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus pÄ enbart ett till tre mÄtt per perspektiv. Detta dÄ ett fullvÀrdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i ansprÄk frÄn ledningsgruppen, som bör lÀgga sin fokus pÄ att bygga marknad, ta hand om den vÀxande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett vÀl avvÀgt balanserat styrkort bör dock kunna anvÀndas som hjÀlp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen..

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av tvĂ„ fallföretag, SkĂ„nemejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten Ă€r det primĂ€ra styrinstrumentet..

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning.

Under de sista 40 Ären har den offentliga sektorn genomgÄtt stora förÀndringar. Kommunallagen Àndrades sÄ att kommuner ska koncentrera sig pÄ god ekonomisk hushÄllning och fokusera pÄ lÄngsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmÀssiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av mÄlstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella vÀrdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mÀtetal rörande vision och strategi.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekonomistyrningen Àr utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger pÄ en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjÀlp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi anvÀnder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. VÄr slutsats Àr att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln Àr högst traditionell. Dagligvarumarknaden prÀglas av fÄ aktörer som Àr stora kedjeföretag.

Bakgrund: MÄnga företag tillÀmpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundlÀggande för företags utveckling Àr att anvÀnda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillÀmpas pÄ ett optimalt sÀtt för att uppnÄ de bestÀmda mÄl som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnÄ en ekonomistyrning som fungerar pÄ ett optimalt sÀtt, krÀvs det att företag kan hantera balans och fokus i bÄde tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fÄngat vÄrt intresse och som vi vill undersöka nÀrmare Àr om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krÀvs det att företag har en fungerande ekonomistyrning. Det krÀver bland annat en planering av verksamheten pÄ bÄde lÄng och kort sikt samt att det görs pÄ ett sÀtt sÄ att bÄde balans och fokus kan hanteras inom deras ekonomistyrning.