Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n produktorienterade till tjĂ€nsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fĂ„tt bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fĂ„tt en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den pĂ„verka de berörda parterna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn pĂ„verkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyrĂ„ns marknadsföring.Studien bygger pĂ„ en abduktiv ansats, dĂ€r forskarna vĂ€xlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex Ă€ndamĂ„lsenligt utvalda informanter.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera svenska bemanningsföretags ekonomistyrning, samt att utveckla en teoretisk referensram. TillvÀgagÄngssÀttet Àr deduktivt dÄ utgÄngspunkten Àr existerande teorier inom ekonomistyrning. Kvalitativa fallstudier i form av intervjuer har anvÀnts för att samla in materialet. Den teoretiska referensramen utgörs av en egenhÀndigt utformad modell som bygger pÄ teorier om ekonomistyrning i tjÀnsteföretag och företag i allmÀnhet. Bemanningsbranschens ekonomistyrning har beskrivits och analyserats utifrÄn de fem fallföretagen: IT-Resurs AB, Lernia Bemanning AB, Proffice Sverige AB, Manpower AB och Poolia Sverige AB.

Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur mikroföretag anvÀnder ekonomistyrning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsmetod. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn delvis strukturerade intervjuer med 23 företagsledare för mikroföretag. Analys av det empiriska materialet Àr sedan gjord mot befintliga teorier för att kartlÀgga hur mikroföretag arbetar med ekonomistyrning. De slutsatser vi drar av vÄrt arbete Àr att mikroföretagare anvÀnder ekonomistyrning utan att egentligen vara medvetna om det.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och jÀmföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ anvÀnder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens anvÀndande av verksamhetsstyrning utifrÄn modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgrÀnsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade rÄvara underlÀttar en jÀmförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten Àr Gefleortens, Milko och Arla Foods.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

HÄllbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt pÄ grund av att vÀrlden nu förÀndras i snabb takt. Det Àr av stor vikt att företag tar ansvar och tÀnker lÄngsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna Àr det svÄrt att berÀkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hÄllbarhet och detta krÀver att de integrerar hÄllbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie Àr att studera om och i sÄ fall hur ett företag anvÀnder sig av ekonomistyrning för att styra mot hÄllbarhet.

Syftet Àr att beskriva och analysera förutsÀttning och konsekvenser av prognoser som alternativ eller komplement till den traditionella budgeten. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Första delstudien Àr en litteraturstudie som beskriver och analyserar budget och prognostisering, dels i ett större ekonomistyrningssammanhang, dels var för sig. Den andra studien Àr en referensstudie med fem olika fallföretag. Studien hade till syfte att analysera hur prognoser anvÀnds i ekonomistyrningen och vad det har för effekter pÄ budgeten och ekonomistyrningen i stort.

Uppsatsen behandlar hur verksamhetsstyrning pÄ Nordeakontor kan ha pÄverkats av lÄgkonjunkturen 2009. För att studera detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ tvÄ av Nordeaskontor i Uppsala. Vi har besökt ett privat- och ett företagskontor för att se hur de kan ha pÄverkats av finanskrisen 2008 och den efterföljande lÄgkonjunkturen. För att fÄ en bÀttre helhetsbild har vi valt att utföra intervjuer av medarbetare pÄ olika nivÄer pÄ kontoren.Teoretiska ansatsen grundar sig pÄ hur konjunkturer i allmÀnhet pÄverkar och förÀndrar företagens verksamhetsstyrning samt hur dessa förÀndringsprocesser sker. Enligt teorin, bör företagens verksamhetsstyrning anpassa sig till sin omgivning för att kunna utforma strategier och mÄl, samt att den bör förÀndras utifrÄn konjunkturlÀget.