F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

ÖvergĂ„ngen frĂ„n produktorienterade till tjĂ€nsteorienterade företag tillsammans med att revisorn har fĂ„tt bredare arbetsuppgifter har gjort att relationen och interaktionen mellan företag och kunder har fĂ„tt en allt större betydelse. En revisor kan idag erbjuda mer en endast revision och redovisning, vilket har gjort att revisorerna har blivit en typ av konsulter. Hur pass stor betydelse har relationen mellan revisorn och kunden, samt kan den pĂ„verka de berörda parterna pĂ„ nĂ„got sĂ€tt?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om relationen mellan kunden och revisorn pĂ„verkar kundens verksamhetsstyrning och revisionsbyrĂ„ns marknadsföring.Studien bygger pĂ„ en abduktiv ansats, dĂ€r forskarna vĂ€xlar mellan det induktiva och deduktiva perspektivet. I enlighet med en kvalitativ metod har forskarna sex Ă€ndamĂ„lsenligt utvalda informanter.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera svenska bemanningsföretags ekonomistyrning, samt att utveckla en teoretisk referensram. TillvÀgagÄngssÀttet Àr deduktivt dÄ utgÄngspunkten Àr existerande teorier inom ekonomistyrning. Kvalitativa fallstudier i form av intervjuer har anvÀnts för att samla in materialet. Den teoretiska referensramen utgörs av en egenhÀndigt utformad modell som bygger pÄ teorier om ekonomistyrning i tjÀnsteföretag och företag i allmÀnhet. Bemanningsbranschens ekonomistyrning har beskrivits och analyserats utifrÄn de fem fallföretagen: IT-Resurs AB, Lernia Bemanning AB, Proffice Sverige AB, Manpower AB och Poolia Sverige AB.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur mikroföretag anvÀnder ekonomistyrning. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsmetod. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn delvis strukturerade intervjuer med 23 företagsledare för mikroföretag. Analys av det empiriska materialet Àr sedan gjord mot befintliga teorier för att kartlÀgga hur mikroföretag arbetar med ekonomistyrning. De slutsatser vi drar av vÄrt arbete Àr att mikroföretagare anvÀnder ekonomistyrning utan att egentligen vara medvetna om det.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och jÀmföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ anvÀnder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens anvÀndande av verksamhetsstyrning utifrÄn modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgrÀnsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade rÄvara underlÀttar en jÀmförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten Àr Gefleortens, Milko och Arla Foods.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

HÄllbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt pÄ grund av att vÀrlden nu förÀndras i snabb takt. Det Àr av stor vikt att företag tar ansvar och tÀnker lÄngsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna Àr det svÄrt att berÀkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hÄllbarhet och detta krÀver att de integrerar hÄllbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie Àr att studera om och i sÄ fall hur ett företag anvÀnder sig av ekonomistyrning för att styra mot hÄllbarhet.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Syftet Àr att beskriva och analysera förutsÀttning och konsekvenser av prognoser som alternativ eller komplement till den traditionella budgeten. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Första delstudien Àr en litteraturstudie som beskriver och analyserar budget och prognostisering, dels i ett större ekonomistyrningssammanhang, dels var för sig. Den andra studien Àr en referensstudie med fem olika fallföretag. Studien hade till syfte att analysera hur prognoser anvÀnds i ekonomistyrningen och vad det har för effekter pÄ budgeten och ekonomistyrningen i stort.

Uppsatsen behandlar hur verksamhetsstyrning pÄ Nordeakontor kan ha pÄverkats av lÄgkonjunkturen 2009. För att studera detta har vi valt att göra en fallstudie pÄ tvÄ av Nordeaskontor i Uppsala. Vi har besökt ett privat- och ett företagskontor för att se hur de kan ha pÄverkats av finanskrisen 2008 och den efterföljande lÄgkonjunkturen. För att fÄ en bÀttre helhetsbild har vi valt att utföra intervjuer av medarbetare pÄ olika nivÄer pÄ kontoren.Teoretiska ansatsen grundar sig pÄ hur konjunkturer i allmÀnhet pÄverkar och förÀndrar företagens verksamhetsstyrning samt hur dessa förÀndringsprocesser sker. Enligt teorin, bör företagens verksamhetsstyrning anpassa sig till sin omgivning för att kunna utforma strategier och mÄl, samt att den bör förÀndras utifrÄn konjunkturlÀget.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.