Syfte: Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse för hur privatiseringen av Apoteket har förÀndrat verksamheten.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie, dÀr primÀrdatan har bestÄtt av intervjuer med Ätta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundÀrdata frÄn Apoteket AB:s Ärsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig pÄ teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förÀndrats till mÄlstyrande verksamheter dÀr man motiverar de anstÀllda pÄ olika sÀtt för att kunna uppnÄ resultatmÄlen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnÄ mÄlen dÄ antalet anstÀllda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat dÄ antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fÄtt en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver lÀkemedelsförsÀljning pÄ skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda lÀkemedel..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute pÄ marknaden. Ekonomistyrning innebÀr att företag kan planera, följa upp och utvÀrdera olika rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebÀr en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mÄl. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. UtifrÄn den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vÄr förstÄelse för Àmnet. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i SmÄland arbetar med budgeten.

The purpose of this thesis is to examine how key performance indicators are being used as performance management tools within the production industry. Specifically the purpose is to investigate how the KPI:s within the telecommunications industry drives reusability regarding production test systems. This thesis will also highlight today?s cost models and suggest improvements of the KPI and what new ones could be introduced. A case study at Ericsson AB has been performed.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

En viktig del i den svenska vÀlfÀrden Àr kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahÄlla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina vÀlfÀrdspolitiska mÄl. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar bÄde om att uppnÄ ekonomiska mÄl men ocksÄ om att uppnÄ verksamhetsmÄl eller politiska mÄl. Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning har nÄgon pÄverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i sÄ fall hur de förÀndrats inom ramen av en tio Ärs period i Kiruna kommun. Studien Àr en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.

En jÀmförelse mellan ekonomistyrningen i Ferrosan A/S och contingency theory har visat pÄ en hel del likheter, men Àven vissa intressanta skillnader. Likheterna har frÀmst funnits inom situationsvariabeln omgivning. Den mest intressanta skillnaden berör kopplingen mellan kontrollverktyget budgetering och situationsfaktorn strategi, dÀr det förefaller finnas vissa oklarheter om budgeteringens roll givet en viss strategi. Tecken tyder pÄ att omgivningsvariabeln i Ferrosans fall Àr överordnad strategivariabeln. Avslutningsvis Àr det tydligt att contingency theory fortfarande Àr outvecklat inom vissa omrÄden.

Bakgrund och problem: Information Àr tack vare dagens moderna affÀrssystem inte lÀngre nÄgon bristvara. Att inför viktiga beslut fÄ fram rÀtt information vid rÀtt tidpunkt Àr problematiskt och nÄgot som fÄ företag lyckas med pÄ ett effektivt och kostnadsmedvetet sÀtt. Oftast Àr informationen inför besluten undermÄlig. Syfte: Huvudsyftet Àr att undersöka om ovan beskrivna problem föreligger och, om sÄ Àr fallet, utreda vilka bakomliggande faktorer som orsakar detta, samt att ge förslag pÄ lÀmpliga ÄtgÀrder för att komma till rÀtta med problemet. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dÀr beslutsfattare inom fyra olika organisationer har intervjuats i Àmnet.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

De senaste Ärens massmediala kritik mot bankernas placeringsrÄdgivning har tillsammans med ökande kundklagomÄl fÄtt lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra grÀnserna för bankernas ansvar, ska införas under Är 2004. Finansinspektionen började emellertid stÀlla krav pÄ dokumentation och licensiering redan under Är 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rÄdgivningen mot en för dem önskvÀrd kvalitetsnivÄ, vilket pÄ grund av reglerna ocksÄ mÄste innefatta uppfyllandet av samhÀllets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrÄdgivningen till privatkunder Àr utformad för att sÀkerstÀlla tjÀnstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tanken att bankerna frÄn central nivÄ försöker att styra den konkreta rÄdgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att pÄverka kvaliteten.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.