Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess.

Mitt examensarbete handlar om hur verksamma pedagoger uppfattar elever med dyslexi och hur de ser på dessa elevers lärande. I min bakgrund framgår dyslexins historik, skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter, orsaker till problemet samt pedagogiska perspektiv. För att ta reda på hur pedagoger ser på dyslektiska elever har jag genomfört tre intervjuer på tre olika skolor. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera pedagogernas synsätt. Till min hjälp har jag utformat olika frågeställningar som komponerats utifrån mina forskningsfrågor: Vilka specialpedagogiska perspektiv finns representerade i pedagogernas synsätt och vilka konsekvenser för elevernas lärande har de olika perspektiven? Vilka svårigheter och möjligheter beskriver pedagogerna? Hur kan pedagogerna relatera till läroplanen och en eventuell handlingsplan? Resultatet från intervjuerna visar att samtliga pedagoger ser elever med svårigheter istället för elever i svårigheter, samt att de försöker se problematiken som läs- och skrivsvårigheter istället för dyslexi.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie på en skola om elever i matematiksvårigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur matematiklärare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartläggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartläggningar till handling och hur åtgärdsprogrammen ser ut för de elever som inte når målen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: När man lägger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se på den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör är det tydligt att även om alla inte är odelat positiva till den nuvarande ordningen så är den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjälp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal Allmänna råd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs är bristfälliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet är att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehåller.

Undersökningen utgår från åtta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt deras syn på och möjligheter att arbeta utvecklingsfrämjande på förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklinsfrågor i förskolan..

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur gymnasieelever påverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten på en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende på upplevt resultat, självbild samt känsla av inkludering eller exkludering. Nio elever på olika program och i olika skolår på den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och få stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jämfördes för att utröna om och hur de påverkats av att lämna klassen och få stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fått bättre kunskaper och klarat kurser bättre med hjälp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fått en försämrad självbild av att lämna klasskamraterna och få undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras självbild istället förbättrats eftersom de blivit sedda och mötts av förståelse och acceptans på ett annat sätt i studion än i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar känna sig exkluderad på grund av att de lämnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har känt sig exkluderade i det vanliga klassrummet när läraren inte tar hänsyn till deras behov..

Skollagen (1985:1100), påtalar att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning oavsett förutsättningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angående diagnosens betydelse och användande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mängden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den påverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats är att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på att belysa diagnosens betydelse utifrån olika perspektiv på specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av särskilt stöd. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar såväl intervjuer som en enkätundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gått mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spår kvar av en syn där man ser eleven som bärare av problemet vid svårigheter i skolan. Den empiriska delen framhåller att skolans personal många gånger likställer specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsområdet. Intervjuer och enkäter visar också att majoriteten av lärarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Syftet med undersökningen är att utifrån lärares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lärare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet är beroende av en relation för att komma igång med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte får sitt be-hov tillfredställt genom en nära och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhållningssätt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning är att möta varje barn utifrån dennes förutsättningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frågor har valts som metod och mål-gruppen består av åtta lärare i förskolan från två kommuner. Resultatet visar att närhet och trygghet är begrepp som dominerar beträffande barnens behov och lärares förhåll-ningssätt.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrågor: Finns det någon specialpedagogisk skolutveckling på de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i så fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det något samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i så fall? Teori: Uppsatsen tar utgång i rationalistisk organisationsteori som till skillnad från naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bättre förstå skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling användes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

År 2005 påstods att majoriteten av de officerare som inte stödde Försvarsmaktens ominriktning mot insatsförsvar och ökat internationellt engagemang var så kallat ej toleranta. Under åren därpå kom myndighetens överbefälhavare att konstatera att en av ominriktningens avgörande delar handlade om att förändra värderingar, förhållningssätt och verksamhetskultur, liksom att den gemensamma värdegrundens stärkande var avgörande för militärens framtid.Av fortsatt forskning om Försvarsmaktens värdegrundsarbete kan likväl utläsas att värdegrunden inte alls upplevs som så tydlig och gemensam som Försvarsmaktsledningen avser, varför förevarande arbete har syftat till att utreda varför just militärens värdegrund(sarbete) inte fungerar fullgott. Inom ramen för en (hypotetisk-)deduktiv, kvantitativ frågeformulärsmetod har respondenter ur de två lägsta femtedelarna av myndighetens befälskår ombetts besvara frågor om vad desamma vet om, liksom hur desamma ser på, värdegrunden och värdegrundsarbetet.I flera avseenden var resultaten oväntade: Majoriteten av respondenterna var både förtrogna med och helt eller delvis positiva till det ovannämnda. Beklagligtvis innebar den låga svarsfrekvensen emellertid betydande hinder för urvalet och omöjliggjorde generella slutledningar om populationen ifråga. Resultaten möjliggjorde icke desto mindre slutsatsen att värdegrunden i någon grad accepteras och tillämpas men inte har förankrats och införlivats tillfullo.