Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad.Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort.Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? är en nätverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlägga enskilda aktörers nätverk samt besvara frågeställningarna vilka förutsättningar för informationsspridning och group performance som går att härleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nätverk. Studieobjektet för uppsatsen är MTR Stockholm som på uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmärksammat att verksamhetsomårdet lokalvården klarat sina uppdrag med bravur senaste året efter att vissa organisatoriska förändringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom därigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvården vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsområden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter på olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

SammanfattningPressmeddelanden är en vital del av PR-arbetet och pressmeddelanden blir ofta publicerade som nyhetsartiklar i tidningar och på webben. Denna fallstudie riktar in sig på Telias pressmeddelanden och vad som händer med dessa.Syftet med den här fallstudien är att undersöka vad som karaktäriserar pressmeddelanden från Telia som får medieutrymme. Vidare avses att teoretiskt pröva generella mönster hos pressmeddelanden från Telia som blir publicerade i olika medier. Denna prövning utgår från teorierna om information subsidies och nyhetsvärdering och diskuteras i en kontext baserad på Castells teori om nätverkssamhället. En jämförelse av digitala och analoga mediers tendens att publicera PR-genererat material från Telia avses också att göras i studien.Studiens teoretiskt förankrade forskningsfrågor är följande:Vilka ämnen (i pressmeddelanden) blir till nyhetsartiklar?Vilka medier kopierar innehåll direkt från pressmeddelanden?Påverkar källans prominens pressmeddelandets chanser till publicering?Tenderar pressmeddelanden med lokal vinkling att generera fler artiklar än pressmeddelanden utan?Teoretiskt ramverk för denna studie är Castells teori om nätverkssamhället, Gandys teori om information subsidies vidareutvecklad av Turk och Galtung och Ruges teori om nyhetsvärde.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick över vilka skilda synsätt olika arbetsgivare har på att anställda privatsurfar på internet under arbetstid. Meningen med den här uppsatsen har alltså varit att försöka få en uppfattning om hur olika arbetsgivare kan ställa sig till detta fenomen, således har vi inte haft någon avsikt att jämföra de olika synsätten mot varandra.I den teoretiska referensramen har vi bland annat tagit upp fyra olika förhållningssätt som Ivarsson och Larsson (2010) menar att arbetsgivare kan ha gentemot privat internetsurfande. De är: officiellt förbjudet, till synes förbjudet, tillåtet samt uppmuntrat. Dessa förhållningssätt har vi haft med oss genom hela arbetsprocessen och de har därför präglat hela vår uppsats. Bland annat har vi också tagit upp teorier kring livspusslet och dess inverkan på detta beteende.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa från ledning ner till anställda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byråkratisk organisation. Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessen där informationen går vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns några eventuella hinder längs vägen. Studien har genom tre frågeställningar lagt vikt på de eventuella hindren, vilka kanaler som är mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gång. Som exempel på en offentlig byråkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i Värmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshälsovård, Landstingshälsan, med motiveringen att det är information som vänder sig till alla verksamheter och anställda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med två professionsintervjuer en postenkät och en telefonenkät. På det viset har vi nått alla led i informationsflödet i form av Landstingshälsan, informationsstaben, chefer och anställda i de yttersta leden.

Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins Verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förändringar inom offentliga verksamheter, samt hur förväntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts på olika verksamheter inom Borås Stad och Göteborgs Stad som under studiens gång bedrev förändringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjänster som mellanchefer, närmare bestämt som Verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförändringar, upplevde mellancheferna det även som negativ att de ställdes inför en osäkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

Bakgrund: För ett par år sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att få ner sin handläggningstid från sex månader till tre månader för asylsökande. Lean-metoden kom därmed att kallas "Kortare Väntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna är för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är för att ledare ska lyckas få medarbetarna att nå de i Lean uppsatta målen. Detta studeras utifrån ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jämförs med medarbetarnas perspektiv på ämnet i fråga.

Avsikten med denna studie var att undersöka de faktorer som resulterade i att Socialförvaltningen i Luleå inrättade ett nytt chefsled; områdeschef. Vardera chefsled; enhetschef, områdeschef, Verksamhetschef och därtill facklig part har redogjort för sitt perspektiv på vad som ingår i det nya chefsledets uppdrag. Avsikten med detta var att se hur det nya chefsledets uppdrag uttolkas mellan chefsled och facklig part. Studien avsåg även att redovisa och analysera de erfarenheter som ansamlats sedan installationen av det nya chefsledet. Erfarenheter avsåg även utkristallisera vad det nya chefsledet inneburit för förvaltningen därtill vilka för-respektive nackdelar som det medfört.Förarbetet visade på en rad faktorer som resulterat i ett nytt chefsled inom Socialförvaltningen i Luleå.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpåbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poäng vid Luleå Tekniska Universitet där examensarbetet omfattar 15 poäng. Studien är genomförd på ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var också att undersöka ledningens och medarbetarnas syn på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Fokus under karläggningen låg på: uppgiftsfördelning, engagemang och informationsflöde för att undersöka hur arbetsmiljöarbetet når ut till de olika anställningsnivåerna i organisationen.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpåbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poäng vid Luleå Tekniska Universitet där examensarbetet omfattar 15 poäng. Studien är genomförd på ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var också att undersöka ledningens och medarbetarnas syn på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet.

?Det är väl någon form av tantjympa, där ni plockar äpplen och leker kissande hundar?. Detta anser Friskis&Svettis vara många ungdomars syn på föreningen i en undersökning gjord i syfte att locka unga medlemmar. Friskis&Svettis är en ideell förening utan vinstintresse. Tyvärr har man de senaste åren dragit på sig ett ofördelaktigt rykte, i synnerhet bland ungdomar som har den etablerade uppfattningen att föreningen endast är till för ?medel Svensson?.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationens viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbestgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Sverige står inför stora förändringar i arbetslivet i allmänhet och i sjukvården i synnerhet. Detta med hänsyn till stora pensionsavgångar de närmaste åren som innebär att allt färre skall försörja allt fler och en åldersstruktur som i ökad utsträckning kommer att efterfråga sjukvård i större omfattning. Med detta för ögonen står vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hållbar arbetsförmåga högt upp i åren.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsättningar hos sjukhusanställda läkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hållbar arbetsförmåga hos äldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter äldre än 50 år från arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), män (n=6) och kvinnor (n=8) samt från grupperna undersköterskor (n=4) och läkare (n=4). Från arbetsgivarsidan ingick både Verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).