Westinghouse i VÀsterÄs bestÄr av olika arbetsomrÄden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie Àr att förstÄ bristen pÄ förstÄelse vid förÀndringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anstÀllda i de olika arbetsomrÄdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förÀndringsarbetet pÄ Westinghouse i VÀsterÄs. Tidigare studier visar pÄ att förÀndringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot frÄn olika verksamheter inifrÄn och Àven utifrÄn organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förÀndringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande.

Ronneby flygplats Àr en flottiljflygplats som Àgs och drivs av försvarsmakten och som Àr öppen för civil trafik. Flygplatsen Àr lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tÀtort i Blekinge lÀn. Flygplatsens tillgÀnglighet med allmÀnna kommunikationer Àr idag begrÀnsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktÀrisera Ronneby flygstationsomrÄde samt bidra med förbÀttringsförslag till hur flygplatsens tillgÀnglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planomrÄdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och lÀrande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig pÄ en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder fÄ en uppfattning om uterummets betydelse för tvÄ olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan ? uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lÀrande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krÀvs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som anvÀndes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som Àr verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrÄn bakgrundslitteraturen.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka specialpedagogens roll nÀr det gÀller skolutveckling, utifrÄn ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrÄgor specialpedagogisk kompetens efterfrÄgas. Vi har dÀrför valt att intervjua tio rektorer, för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsomrÄdet. Visionen om en skola för alla stÀller nya krav pÄ de verksamma inom skolan.

Ekonomprofessionen genomgÄr ofta förÀndringar och dÀrför Àr det naturligt att ekonomens roll förÀndras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en sÄ kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har dÀrmed börjat anta rollen som en affÀrspartner. Offentliga verksamheter sÄsom stat, kommun och landsting Àr stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhÀllsekonomi. Ekonomen har dÀrmed en viktig roll inom den offentliga sektorn dÄ deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlÀgga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssÀtt för att dÀrigenom kunna öka förstÄelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Det saknas en nutida nationell kartlÀggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn en enkÀt besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlÀgga det barnlogopediska behandlingslÀget i dagens Sverige. MÄlet var att kunna beskriva interventionens karaktÀr samt vilka metoder och material som anvÀnds. EnkÀten bestod av 30 frÄgor och riktade sig till logopeder som för tillfÀllet var verksamma inom det barnlogopediska fÀltet, exklusive barnhabilitering.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.

Vi har utfört en kartlÀggning av Hageby familjecentral med fokus pÄ hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavÄrdscentral och socialtjÀnsten. Vi har utgÄtt frÄn de teman som framkommit utifrÄn tvÄ enkÀtundersökningar respektive tvÄ gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen pÄ familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mÄl, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat frÄn vÄra informanter och sedan kopplat vÄrt resonemang till aktuell litteratur.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav pÄ ökad effektivitet. Svenska kommuner Àr icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer pÄ grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation pÄ grund av de varierande tjÀnsterna som lagen krÀver att kommunerna ska tillhandahÄlla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mÄl och strategier ned pÄ varje nivÄ vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav pÄ ökad effektivitet. Svenska kommuner Àr icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer pÄ grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation pÄ grund av de varierande tjÀnsterna som lagen krÀver att kommunerna ska tillhandahÄlla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mÄl och strategier ned pÄ varje nivÄ vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.