Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Tiderna förÀndras, sÄ Àven inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det pÄ senare tid bildats allt större enheter för att bibehÄlla god lönsamhet, vilket innebÀr vÀxande enheter med fler medarbetare. Det innebÀr att den enskilde jordbrukarens uppgift förÀndras, frÄn att ha ansvarat och arbetat med allt frÄn ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap Àr tydligt dÄ jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten nÀr den vÀxer och personalstyrkan likasÄ. Det medför Àven ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmÄgan att som chef vÄga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser pÄ medarbetarskap samt hur det anvÀnds i verksamheten.

Denna uppsats syftar till att undersöka instÀllningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever frÄn gymnasiet och högstadiet. För att fÄ klarhet i Äsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod anvÀnts. Undersökningen har genomförts genom att en enkÀt med ett antal frÄgestÀllningar har delats ut till 81 elever. FrÄgorna pÄ enkÀten har alla varit antingen direkt riktade för att fÄ fram elevernas Äsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrÄgan i allmÀnhet. Elevernas samlade Äsikter i frÄgan har studerats men ocksÄ eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat pÄ Àr att en relativt stor majoritet av de tillfrÄgade eleverna Àr positiva till ett betyg i ordning och uppförande.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken rĂ€tt enskilda har gentemot verksamhetsutövare nĂ€r miljöfarliga verksamheter enligt Miljöbalken ska starta och senare bedrivas. Jag har tittat pĂ„ de olika rĂ€ttskĂ€llorna, framför allt förarbeten och praxis, för att undersöka vilka beslut den enskilde kan överklaga, nĂ€r nĂ„gon Ă€r sakĂ€gare och hur tillsynsmyndigheten mĂ„ste agera nĂ€r anmĂ€lan och krav om tillsyn kommer in. Undersökningen visar att rĂ€ttsomrĂ„det förvisso Ă€r otydligt men att det genom Ă„ren vuxit fram praxis dĂ€r den enskilde har förhĂ„llandevis lĂ„ngtgĂ„ende rĂ€ttigheter. Den enskilde kan göra anmĂ€lan till tillsynsmyndigheten om krav pĂ„ tillsyn, en anmĂ€lan som myndigheten mĂ„ste fatta ett formellt beslut pĂ„. Slutsatsen Ă€r att de enskilde har möjlighet att försöka pĂ„verka, mycket till följd av Århuskonventionen..

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka förskollÀrares upplevda arbetstillfredsstÀllelse. Med avseende pÄ den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristÄende förskolor. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr tagen ur Maccoby?s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes pÄ 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjÀlp av en webbaserad enkÀt.

Syfte med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lÀrare och barn tar sig i uttryck. Vad som framtrÀder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lÀrare. Studien genomfördes med hjÀlp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lÀrare och barn visade sig pÄ olika sÀtt, och resultatet visar pÄ hur samspelet kan bidra med att barn och lÀrare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Syftet med följande studie Àr att uppmÀrksamma en del av det arbete som görs för överviktiga barn och ungdomar i samhÀllet. Den frÄgestÀllning jag vill ha svar pÄ Àr hur skola, sjukvÄrd och idrottsrörelsen arbetar för att förebygga riskerna att allt fler drabbas av övervikt och fetma, hur de behandlar barn och unga med fetma. Jag vill ocksÄ veta om det förekommer nÄgot samarbete verksamheterna emellan. Detta Àr ett Àmne som blir allt viktigare i ett samhÀlle dÀr övervikt och fetma bland barn och unga ökar kraftigt, vilket leder till allvarliga konsekvenser t.ex. diabetes, förslitningsskador, depressioner och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anstÀllda och resultatet blev inte det ledningen förvÀntade sig.