Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmÀnna handlingar och elektroniska medier i allmÀnna handlingar. Offentligheten i Sverige Àr vÀldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmÀnna handlingar mÄste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen Àr och vad som anses vara allmÀnna handlingar. Jag har Àven belyst lagrum som Àr av vikt för att förstÄ sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen Àr en grundsten i det svenska samhÀllet och den ger svenska medborgare rÀtt att ta del av information och fÄ insyn i offentliga verksamheter.

I mÄnga kommuner vÀljer man idag att organisera Àldreomsorgen pÄ olika sÀtt. En typ av entreprenad Àr de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig frÄn den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende pÄ hur verksamheten Àr organiserad. De verksamheter som jÀmförs i denna studie Àr ett kommunalt Àldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

En utmaning för dagens organisationer Àr att flexibelt kunna Àndra sina tjÀnster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att anvÀnda IT som möjliggörare Àr ett sÀtt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att tvÄ eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mÄl. Interkommunalt samarbete frÀmjas ekonomiskt av staten och EU.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.

Probiotika, nyttiga bakterier som Àr vÀlgörande för mÀnniskan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till smÄ barn ? alltifrÄn droppar och kapslar till modersmjölksersÀttningar och grötar. Inom barnhÀlsovÄrden saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vÀgledning och riktlinjer angÄende probiotika i smÄ barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angÄende probiotikas hÀlsoeffekter i preventivt syfte pÄ friska smÄ barn. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar.

SammanfattningMedieÀmnets korta historia som skolÀmne och dess splittrade karaktÀr gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssÀtt och arbetsformer. Detta gör det svÄrt för lÀrare och speciellt nya lÀrare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsÀtt Àr det kanske frÀmst lÀromedlen som nyblivna lÀrare kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp nÀr det gÀller utformandet av undervisning.Denna studie syftar dÀrför till att undersöka vilka arbetssÀtt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieÀmnet i ett lÀromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktÀrskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingÄr i lÀromedelsserien ?Medieboken? genom att rÀkna förekomsten av ord som sedan fÄtt bilda kategorier för olika arbetssÀtt.

Stora och vÀxande företag fÄr ett behov av att decentralisera, vilket leder till mer sjÀlvstÀndiga avdelningar. I decentraliseringens kölvatten följer oftast kontroll- och samordningsproblem. Detta kan reduceras med ett internprissystem. Andra fördelar med ett internprissystem Àr att enheterna bÀttre kan kontrolleras, styras och motiveras samt att skapa ett kostnadsmedvetande hos dem. I uppsatsen har en jÀmförelse gjorts mellan en offentlig och en privat verksamhet angÄende deras internprissystem.

Konsultverksamheter har idag en stor mÀngd system och leverantörer att vÀlja mellan vid val av att bli ÄterförsÀljare till ett nytt system. Denna mÀngd av system kan vid vissa tillfÀllen stÀlla till osÀkerhet i form av vilket system som passar bÀst in i verksamhetens portfolio. Genom en effektiv utvÀrdering kan dock detta avhjÀlpas och det system som passar bÀst för verksamhet vÀljas. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ litteraturstudie dÀr ocksÄ en intervju utförts. Vidare har de teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtats utifrÄn modeller sÄsom Standardsystem i Verksamheter och VÀlja och Förvalta Standardsystem. Dessa modeller ligger sedermera till grund för den modell som presenteras i uppsatsen och förenklar konsultverksamheternas problematik med att fatta ett genomarbetat val av system till sin portfolio..

Tid och temperaturkrav spelar oerhört stor roll vid livsmedelshantering och de Àr en vanlig orsak till matförgiftningar om det sköts pÄ fel sÀtt. Felaktig temperatur/tid ger förutsÀttningar för mikrobiologisk tillvÀxt och verksamhetsutövarna mÄsta ha bra kontroll över sÄdana processer. Nedkylning, varmhÄllning och ÄteruppvÀrmning Àr bara nÄgra av hanteringsprocesserna som kan vara kÀlla för livsmedelshygieniska risker. DÀrför behöver man undersöka mer och fördjupa sina kunskaper för att införa möjliga förbÀttringar.SödertÀlje kommun har identifierat behov att utreda nedkylning som processteg samt mikrobiologiska risker som kan uppstÄ under den.Syftet med studien var att undersöka hur nedkylning sköts i ett urval av kök och olika typer av branscher i SödertÀlje kommun. Vidare var syftet att utreda mikrobiologiska risker som Àr förknippade med nedkylning.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

The well-being of employees has become a key concept in the rhetoric of the company boards and business literature of today. There is however not much statistic evidence of a connection between economic results and the perceived working climate. This thesis sets out to investigate whether there is a positive correlation between economic results and working climate on a work group level. It also aims to study which specific working climate factors influence the results. In order to meet its purpose this thesis analyzes employee satisfaction questionnaire data and economic results from more than 300 work groups.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningarna har bÄde enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militÀra maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och anvÀndande vid kriser ochkonflikter samordnat med militÀr planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar pÄ att det inte Àr de ekonomiska maktmedlen som infriat sÀndarenssÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningar. För att nÄ de sÀkerhetspolitiska mÄlen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. SignalvÀrdet Àr stort, insatsen Àr lÄg i jÀmförelse medvÄldsanvÀndning och sÀndaren fÄr ett större urval av handlingsalternativ.

Examensarbete 15 hp LÀrarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lÀrande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lÀrandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ relationen motorik och lÀrande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkÀtundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lÀrare i grundskolan. Dessutom anvÀndes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom omrÄdet. Litteraturstudien visar pÄ en splittrad syn gÀllande betydelsen av motorik för elevens lÀrande. DÀremot framhÄlls att det finns ett indirekt samband.

AbstraktDenna C-uppsats i sociologi har som syfte att problematisera anvÀndandet av ett ledarstödsprogram som en del av ett förÀndringsprojekt. Problematiseringen utgÄr ifrÄn fem kommunledares upplevelser av ett ledarstödsprogram med ett genomgÄende genusperspektiv. En kvalitativ metod har anvÀnts och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visar att ledarna upplever en hel del hinder med att Äterföra den kunskap de har förvÀrvat under programmet till sina verksamheter. Med hjÀlp av relevant teoribildning om ledarskap, genus, organisation och förÀndringsarbete analyseras ledarnas upplevelser.