Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Problemet med hembrÀnd sprit i Sverige Àr inget nytt. Problemet började redan pÄ 1400 talet nÀr man började tillverka sprit. HembrÀnt Àr ett problem över hela landet och Boden Àr inget undantag. PÄ grund av att hembrÀnt Àr sÄ billigt och lÀttillgÀngligt sÄ blir det för ungdomar ofta en tidig inkörsport till sprit och andra droger. Som det ser ut idag sÄ har polisen i Boden inte nog med resurser för att jobba riktat mot detta problem utan man jobbar mest utifrÄn tips.

I denna uppsats behandlas frÄgan om organisationsförÀndring, och Àmnet Àr svenska musikfestivalers organisationsförÀndring och företagisering. Vi fokuserar pÄ hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer frÀmst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att Àgna oss Ät frÄgor som rör förÀndringsmotiv och förÀndringsdrivkrafter för festivaler.

Den tekniska utvecklingen har medfört bÄde fördelar och nackdelar för upphovsmÀnnen. UpphovsmÀnnen har blivit sÄrbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillÄtelse. Fildelning i sig Àr inte olagligt. Men det Àr olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rÀttsinnehavarens tillstÄnd. I Sverige anses olaglig fildelning vara ett stort problem som förstör för samhÀllet dÄ det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Uppsatsen Vad ska vi lÀsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhÄllande svenskÀmnet haft till populÀrkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar pÄ detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrÄn deras attityd gentemot populÀrkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lÀrare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förÀndring av svenskÀmnets attityd gentemot populÀrkultur skett mellan 80- och 00-talen, frÄn att det tidigare var vanligt med en aggressiv instÀllning har den nu mildrats och det Àr svÄrare att hitta nÄgon frÄn skolvÀrlden som talar illa om populÀrkultur. DÀremot gick det inte att se nÄgot mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansÄg om populÀrkulturen.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det Àr att företag uppnÄr tillvÀxt, bÄde för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta Àr det viktigt att de vet hur de skall gÄ tillvÀga. Det Àr dÀrför vÀldigt angelÀget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillvÀxten i företagen. Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla detta kunskapsomrÄde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillvÀxt i smÄföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, dÀr tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet som pÄverkat arbete inom vÄrd och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förÀndringsprocesser i vÀlfÀrdssamhÀllet pÄverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhÄllandet mellan enhetschef och anstÀllda som arbetar pÄ boendet, hur dessa i samspel med vÀlfÀrdssystemet hanterar förÀndringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivÄer formas arbete inom vÄrd och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka Àr utformade av ledningen för organisationen dÀr bland annat politiker och SocialnÀmnd ingÄr. Hur anstÀllda Àr pÄverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Den hÀr uppsatsen uppmÀrksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger pÄ mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering Àr tÀnkt att pÄverka mÀnniskor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gÀllande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar pÄ en vision om en central plats i staden som befolkas av mÀnniskor vars fritid och konsumtion Àr det mest vÀsentliga.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i VÀsteuropa. Livsvillkor, levnadsförhÄllanden och sociokulturella faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa sÄsom lÄg socioekonomisk status (SES) och attityder hos förÀldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolÄlder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa. FrÄgestÀllningar: Vilken Àr kariesprevalensen bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utlÀndsk bakgrund i VÀsteuropa? Metod: En litteraturstudie.

För att styra det svenska samhÀllet mot en hÄllbar utveckling Àr det framförallt viktigt att samhÀllets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning pÄ miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och stÄr för en stor del av dessa pÄfrestningar, dÄ de berör mÄnga omrÄden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 Àr ett hjÀlpverktyg som pÄ senare Är har anpassats för landstingens verksamheter för att förbÀttra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett mÄste för att fÄ ett miljöledningssystem att fungera vÀl i en organisation Àr den interna miljökommunikationen. Det har dÀremot visat sig att det inte Àr helt lÀtt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur pÄ hur miljöarbetet utvecklar sig.Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom tvÄ olika landsting, VÀsternorrland och JÀmtland, och tittat pÄ vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation.