En legering mellan gammalt och nytt - mellan dÄtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stÄl.Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan Àr pÄ vÀg att förÀndras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgÄr en urban remix - studentbostÀder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den typiska allékaraktÀrenför Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiska trÀdraden förSödra JÀrnvÀgsgatans kan bevaras. Detta har jag försökt fÄ svar pÄ med hjÀlp avlitteraturstudier, intervjuer och egna observationer/inventeringar.I arbetet med uppsatsen har jag anvÀnt mig av litteratur som frÀmst beskriverstadstrÀdens villkor och metoder kring vÀxtbÀddar. För att ytterligare fÄ inblick iSödra Esplanaden, VÀstra Esplanaden och Södra JÀrnvÀgsgatan hinder ochmöjligheter genomfördes tvÄ intervjuer med nuvarande stadstrÀdgÄrdsmÀstareEwa Eklind Blomkvist och hennes företrÀdare MÄrten Segerberg. Min samladedatainsamling ger en varierad bild av Södra Esplanadens, VÀstra Esplanadensoch Södra JÀrnvÀgsgatans hinder och möjligheter. I mitt arbete har jag kommitfram till att det finns goda utsikter till att, med riktade insatser betrÀffandefrÀmst vÀxtbÀddar, vitalisera och dÀrigenom förlÀnga livslÀngden pÄ den typiskaallékaraktÀren för Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiskatrÀdraden för Södra JÀrnvÀgsgatans.Jag har under arbetes gÄng mer och mer övertygats om vÀxtbÀddens betydelseför stadstrÀden i VÀxjö.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv pÄverkades av att vara anhörigvÄrdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvÄrdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som anvÀndes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att mÄnga anhörigvÄrdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begrÀnsningar i deras dagliga liv. AnhörigvÄrdarnas psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkades av att vÄrda sin anhörig.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts pÄ en gymnasieskola i Halmstad dÀr vi utfört en kvantitativ studie pÄ tjejer som gÄr första Äret pÄ gymnasiet. För att fÄ en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vÄr enkÀt mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mÀngden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhÀllets riktade reklam har pÄ dem samt om tillgÀnglighet till centrum kan pÄverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vÄr uppsats var att belysa och diskutera samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för hur den rÄdande konsumtionen och dagens massiva reklampÄdrag kan pÄverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vÄr tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vÄrt konsumtionssamhÀlle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vÄr enkÀtundersökning visas i form av tabeller och sammanstÀllningar i resultatavsnittet. I vÄr presentation har vi jÀmfört olika resultat.

Trötta och okoncentrerade elever pÄ mina lektioner har varit grunden till min frÄgestÀllning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det Äterkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och lÀskkonsumtion. Kan kost pÄverka koncentrationsförmÄga hos gymnasieelever?Genom en enkÀt till gymnasieelever frÄn tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mÀtt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar gÄr studien ut pÄ att undersöka om elevernas trötthet och svÄrighet att bibehÄlla god koncentration dagen igenom kunde hÀrledas utifrÄn deras kostvanor. MÄnga elever har - sÀrkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna pÄ eftermiddagen - tappat koncentrationen, sÄ om dessa elever inte Àr förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hÄlla ut?, kan detta leda till sÀmre prestation.

InformationssÀkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgÀnglighet, riktighet, konfidentialitet samt spÄrbarhet. Fysisk sÀkerhet inom informationssÀkerhet innebÀr att skydda sina informationstillgÄngar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mÀnsklig Äverkan. Problemet med fysisk sÀkerhet Àr att den oftast Àr förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssÀkerhet och dÀribland just fysisk sÀkerhet.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.

Fo?r att lyckas med IT projekt a?r det av stor vikt att kommunikationen inom den multidisciplina?ra projektgruppen a?r va?l fungerande. Inte bara fo?r att man ska kunna beha?lla en gemensam ma?lbild inom gruppen, utan a?ven fo?r att man ska fo?rsta? de olika disciplinernas problem och arbetsmetoder. Den ha?r rapporten behandlar tva? olika aspekter kring anva?ndningen av videomaterial fra?n kvalitativa anva?ndarcentrerade anva?ndbarhetsmetoder som ett kommunikationsverktyg inom en projektgrupp. En av aspekterna a?r hur videomaterialet kan anva?ndas fo?r att fo?rmedla det anva?ndarcentrerade designkonceptet.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Helsingborgs norra infartsled hÄller idag motorvÀgsstandard lÄngt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större omrÄde (Mariastaden) i infartsledens nÀrhet föreslÄs en omvandling av infartsleden och dess nÀromrÄden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsomrÄden lÀngs vÀgen omvandlas till omrÄden med blandade funktioner som handel, kontor, bostÀder och verksamheter. PÄ grund av en osÀkrer framtida trafiksituation föreslÄs tvÄ alternativa bebyggelseförslag, som sedan jÀmförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen Àr att omrÄden utanför planomrÄdet mÄste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som Àr att föredra..

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.