I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gÀllande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har ocksÄ undersökt vad bildlÀrare anser sig ha för anvÀndning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de bÄda lÀnderna förhÄller sig till de mÄl som finns i styrdokumenten. De metoder jag har anvÀnt Àr observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlÀrare samt enkÀter riktade till bildlÀrare bÄde i den nya zeelÀndska och i den svenska skolan. Arbetet har avgrÀnsats till att gÀlla bildundervisning för elever mellan 11-16 Är. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de bÄda lÀnderna pÄ flera olika sÀtt, bland annat i uppbyggnad, innehÄll och anvisningar för mÄl som eleverna skall uppnÄ.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Skinnskattebergs kommun Àr en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera hollÀndska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen Àr en intervjustudie av de hollÀndska familjer som flyttat till orten samt representanter frÄn kommunen som pÄ olika sÀtt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa pÄ att rekrytera hollÀndare och hur det gÄtt för de hollÀndska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invÄnarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrÄgorna. Att det blev hollÀndare som kommunen riktade sig till berodde pÄ att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till hollÀndare.

Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Samtidigt som informationsteknologins anvÀndning ökar i samhÀllet riktas idag dessvÀrre för mycket fokus pÄ sjÀlva tekniken och anvÀndarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om anvÀndarna sjÀlva inte varit med i processen att ta fram ett lÀmpligt system i verksamheten. DÀrför Àr anvÀndarinvolveringen en viktig aspekt nÀr det kommer till systemutveckling.Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgÄng av information Vilket stÀller krav pÄ att informationen behandlas och hanteras pÄ ett effektivt sÀtt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information Àr att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sÀtt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrÄn information Àr att anvÀnda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

Mitt examensarbete gĂ„r ut pĂ„ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrĂ„de i centrala Malmö, Ă€ven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskĂ€lla till exploatering av omrĂ„det under förutsĂ€ttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrĂ„det har gjorts, dĂ€r de befintliga och planerade förutsĂ€ttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pĂ„ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mĂ„let Ă€r ocksĂ„ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostĂ€der, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrĂ„det Ă€r bevarandet av den Ă€ldre bebyggelsen inom omrĂ„det och hur man förhĂ„ller sig mellan gammalt och nytt. Även den frĂ„gan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

Denna studie undersöker hur begravningsbyrÄn Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp pÄ den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har anvÀnts i skapandet av detta meddelande, och sett frÄn Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som anvÀnts och hur anvÀndningen av dessa har sett ut.DÀrefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att lÄta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer fÄr svara pÄ frÄgor om det de lÀst. HÀr utsÀtts respondenterna först för negativa pÄstÄenden riktade mot Fonus för att fÀrga deras Äsikt om företaget innan de fÄr ta del av pressmeddelandet. Syftet Àr att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan pÄverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats Àr att ett budskap som utformats med en vÀl balanserad retorik och ett vÀl avvÀgt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sÀtt att pÄverka mottagaren i den önskade riktningen..

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. NÀr en mÀnniska drabbas av kronisk sjukdom, förÀndras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begrÀnsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades pÄ Ätta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: FrÄn tvÄsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förÀndras, Att stöd frÄn omgivningen Àr betydelsefullt, Att ÄterhÀmta sig och skapa ett nytt liv.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.