Helsingborgs norra infartsled hÄller idag motorvÀgsstandard lÄngt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större omrÄde (Mariastaden) i infartsledens nÀrhet föreslÄs en omvandling av infartsleden och dess nÀromrÄden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsomrÄden lÀngs vÀgen omvandlas till omrÄden med blandade funktioner som handel, kontor, bostÀder och verksamheter. PÄ grund av en osÀkrer framtida trafiksituation föreslÄs tvÄ alternativa bebyggelseförslag, som sedan jÀmförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen Àr att omrÄden utanför planomrÄdet mÄste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som Àr att föredra..

Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ämnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

En stor förÀndring som har skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet Àr synen pÄ hur man bÀst effektiviserar verksamheten. Kommunerna riktade blickar mot företagsvÀrlden dÀr företagsidealet utmÀrkte sig som det ideala och optimala för effektivisering. En rad olika teorier om hur man bÀst effektiviserar den offentliga sektorn som inbegrips under new public management kom att realiseras under 1990-talet. Med bakgrund av den nya styrningen i form av bestÀllar- utförarmodellen som ett led i new public management har syftet med denna uppsats varit att studera i vilken utstrÀckning tjÀnstemÀnnen utövar makt genom att studera ett fall och den beslutsprocess som föranledde det. Vidare har syftet varit att studera pÄ vilket sÀtt tjÀnstemannamakten utgör ett demokratiskt problem.

Syftet med vÄr studie var att belysa det faktum att homosexuella Àr en utsatt grupp som diskrimineras och om denna problematik möjligen kan förÀndras med hjÀlp av företags öppenhet. Vi har i vÄrt arbete bÄde vÀnt oss till stora och minde företag för att fÄ deras tankar kring hur problemet ser ut och se om företagen anser att de genom sitt sociala inflytande pÄverka andra genom den position de tagit pÄ marknaden. Vi har tittat pÄ hur de olika företagen ser pÄ reklam och hur det kommer sig att de valt att uppvisa sig pÄ det sÀtt de gjort. Genomförandet av studien har skett genom intervjuer med olika företag dÀr företagens tankar och attityder stÄr i fokus. Resultatet visade tydligt att alla företag kÀnner att det Àr viktigt med fler företag som visar sig gay-vÀnligt och att deras stÀllningstagande kan bidra till ökad tolerans.

Under lÄng tid har hÀlsoarbetet bestÄtt av insatser inom det patogena omrÄdet som fokuserar pÄ orsaker till ohÀlsa och sjukdom. UtifrÄn ett salutogent perspektiv söks istÀllet hÀlsans ursprung. Perspektivet utgÄr frÄn vilka faktorer som gör att mÀnniskor mÄr bra och vidmakthÄller hÀlsan trots omstÀndigheter som bidrar till att de Àr eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hÀlsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hÀlsa som kan vara anvÀndbara i hÀlsofrÀmjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkÀt till 300 lantbrukare i SkÄne.

Logistikens vikt för företag blir allt större. En mÀngd faktorer i företagens omvÀrld tvingar företag att följa med i utvecklingen för att behÄlla sin konkurrenskraft. Den stÀndiga förÀndringen som sker inom logistikomrÄdet prÀglas av en mÀngd tidstypiska trender. Företag med en betydande logistik tvingas dÀrför ta stÀllning till dessa trender, som pÄ olika sÀtt sÀtter avtryck i organisationer dÄ de vÀljer att implementera tillhörande arbetssÀtt och metoder frÄn trenderna.Studien undersöker hur företag pÄverkas av logistiska trender. Detta sker genom att beskriva hur de ser pÄ utvecklingen inom logistik och de trender som utvecklas inom omrÄdet, samt att se till hur trenderna har satt spÄr i företagens verksamheter.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensomrÄde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande pÄ medlemslÀndernas skatteregler. Medlemsstaterna fÄr sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestÀmmelserna i skatteavtalen fÄr inte strida mot EU-rÀtten, dÀribland bestÀmmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-lÀnder Àr Àven medlemmar i OECD. De skatteavtal som Àr slutna mellan EU:s medlemslÀnder Àr dÀrför i stor utstrÀckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster frÄn rörelse och tjÀnst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgÄng samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Det har idag blivit vanligt att anvÀnda Informationsteknik (IT) som stöd till arbete av olika former. Företag lÀgger idag ned mycket tid och pengar pÄ att datorisera sina verksamheter. NÀr det uppstÄr problem i företagens system och applikationer, krÀvs det att hjÀlp finns att tillgÄ. Uppsatsen syftar till att se hur anvÀndarstödsorganisationernas arbete kan underlÀttas med hjÀlp av grupprogram. En fallstudie visar att det i den decentraliserade anvÀndarstödsorganisationen finns kommunikations- och informationsdelningsproblem.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom omrÄdet tecknas en bild upp avmöjligheter och svÄrigheter bÄde inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute pÄ demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: tvÄ personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka pÄ Nationalmuseum i Stockholm, samt tvÄfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har Àven intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar sÄ finns det en samstÀmmighet kring att demenssjuka personer mÄste görassynliga och fÄ delta i samhÀllet trots sin sjukdom.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.