En kartläggning över förskolebarns språkstörningar
Syftet med kartläggningen är att undersöka förekomsten av olika språkstörningar, hur de uppmärksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjälpa barn med språkstörningar samt om det används något särskilt kartläggningsmaterial för att upptäcka barn med språkstörningar. Den metod som har använts för att genomföra kartläggningen är webbenkät. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkäten och den riktade sig till förskollärare som är verksamma i åldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem är vanligast bland barn i förskoleåldern samt att det i huvudsak är förskollärare, vårdnadshavare och BHV som uppmärksammar barns språkstörning. De professioner som avdelningarna främst samarbetar med i processen för att hjälpa barn med språkstörningar är logopeder, specialpedagoger och BHV. Kartläggninsmaterialen som avdelningarna använder i störst utsträckning är TRAS och Bornholmsmodellen. Studien belyser vikten av att ligga ett steg före i barns språkutveckling för att redan i ett tidigt skede upptäcka svårigheterna och hjälpa dem att komma på rätt väg mot ett fulländat språk. I studien framkommer det att om man upptäcker en språkstörning i ett tidigt stadium och att barnet får hjälp att komma tillrätta med sin språkstörning kan det förhindras att den leder till ytterligare konsekvenser för barnet.