3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande.

Syftet med denna uppsats var att studera gränsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vårt syfte använde vi oss av den så kallade rättskälleläran vilket innebär att vi läste lag och förarbetena till dessa. Vidare läste vi även rättsfall och doktrin. Efter att ha studerat rättskällorna insåg vi att lagen är väldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Därför fick vi koncentrera oss på vad praxis säger.

Abstrakt Titel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Författare: John Lück och Magnus Bååth Typ av arbete: C-uppsats Handledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte Jönsson Program: Lärarutbildningen Malmö Högskola Datum: 2010-01-03 Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Våra frågeställningar var: -Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? -Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?? -Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna. Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning.

Syftet med vår studie var att kartlägga huruvida formativ bedömning och feedback används och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes på två olika skolor, båda belägna i södra Sverige, där vi intervjuade lärare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslärarna samt att de använder olika hjälpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar också att den feedback som ges till eleverna är ofta direkt och positiv men utan framåtsyftande information.

Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall ämnet verka för att skapa jämställdhet mellan könen vilket även är aktuellt i dagens samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever uttrycker sig kring ämnet hem- och konsumentkunskap när det gäller ämnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sätts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med både pojkar och flickor.

Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende.

Beröringsmetoder och massage har använts under tusentals år och i många olika kulturer för att uppnå lugn och ro. På senare år har intresset för beröringsmetoder i vård och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsättning kan beröringen minska och då uppstå en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter på personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda på fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Specialistsjuksköterskeprogrammet medinriktning mot Distriktssköterska/OM 1650.

Syfte: Att undersöka vilken ansträngningsgrad och spelupplevelse en grupp flickor respektive pojkar i åldrarna 13-16 år hade vid 15 minuters spelande på Nintendo Wii Sports boxning samt att göra en jämförelse mellan könen. Syftet var även att undersöka om det förekom ett samband mellan spelupplevelse och ansträngningsgrad.Metod: Ansträngningsgraden mättes med pulsklocka och skattning på Borg Ratings of Perceived Exertion (RPE). Spelupplevelsen mättes med en 1-5 skala. Tjugo friska försökspersoner (10 flickor och 10 pojkar) deltog i studien.Resultat: Den genomsnittliga pulsen för flickor var 117,2 slag/min (SD 17,7) och för pojkar 132,3 slag/min (SD 22,9). Flickorna skattade 13,9 på Borg?s RPE-skala (SD 1,1) och pojkarna skattade 13,4 (SD 2,4).