Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan påverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster på fritidshemmet är att undersöka om det finns en skillnad på hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar.Resultatet av undersökningen är att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt så mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gånger så mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i området betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befästa stereotypa könsroller.Jag har i uppsatsen använt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsätt..

Med vårt examensarbete ville vi studera och utveckla pojkars respektive flickors förhållningssätt till varandra. Undersökningen genomfördes under en sju veckors period i en förskoleklass i Luleå. Barngruppen bestod av 14 barn, nio flickor och fem pojkar. Barnen fick genom olika könsrollsrelaterade övningar visa på hur de förhöll sig gentemot varandra. Våra undersökningsmetoder bestod av barn-intervjuer med öppna frågor och barnobservationer.

En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till ätande över tid studeras, samt sambandet mellan föräldrars attityder till mat och ätande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frågeformulären Children´s Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), från IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala län år 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14åringarna som låg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört ätbeteende, medan det inte var någon utav nioåringarna som låg i riskzonen (M 9år = 1,88 M 14 år = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas ätbeteende eller pappans och flickornas ätbeteende kunde ses. För att problem med ätstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det är viktigt att föräldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrågor.

Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser.

Syftet med utvecklingsarbetet har huvudsakligen varit att undersöka hur elever kan bli mer motiverade i ämnet samhällskunskap. För att undersöka skillnaderna mellan pojkar och flickor har vi även valt att lägga ett könsperspektiv på utvecklingsarbetet. Vi fann att större delen av eleverna ansåg sig mer motiverade under dessa veckor som vi arbetat med dem. Vi fann även att det framkom några utmärkande pojk- eller flickområden inom samhällskunskap, trots att flickor och pojkar i många fall tenderade att intressera sig för samma områden. Våra slutsatser blir således att läraren, genom att använda sig av olika arbetssätt där eleverna får mer inflytande över planering och undervisning, kan öka elevernas motivation för ämnet, samt att det finns skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till ämnet samhällskunskap och även till olika områden inom ämnet..

Syftet är att undersöka huruvida prestationsmätningar har inverkan på lärande, samt hur prestationsmätningar nyttjas för att uppnå lärande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet är en djupgående fallstudie av en asylprövningsenhet på Migrationsverket i Malmö..

Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD..