AbstractThe purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways.

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra Verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Genom att svara på frågeställningarna om faktorer som påverkar förståelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andraspråkselever söker studien svar på omproblemlösning kan bidra till att inkludera andraspråkselever i matematikundervisningen. Föratt nå syftet och besvara frågeställningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestående av fokusgruppsintervjuer med lärare.Den svenskspråkliga kompetensens betydelse för matematisk förståelse framhålls i de bådadelstudierna. Textförståelsen är primär för problemlösning och det är vanligt att elever harsvårigheter med detta, därmed behöver textinnehållet tydliggöras. Textuella svårigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svårigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagsspråket och matematikspråketinnehar skillnader, enligt de båda studierna. Kontextuell förståelse i uppgifterframhålls även viktigt.

Syftet med följande litteraturgranskning var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en familjemedlem som vårdas i livets slut samt att beskriva behovet av stöd som sjuksköterskan kan tillhandahålla. De begrepp som arbetet utgår ifrån är hopp, hopplöshet, sorg, hantering av sorg, behov av information och kommunikation samt stöd från sjuksköterskan. I bakgrunden beskrivs dessa begrepp och resultatet behandlar aktuell forskning inom området. Litteratursökningen genomfördes i databasen CINAHL och de sökord som användes var family members, grief, bereavement, palliative care, nursing, families, dying patients, end of life care, family, qualitative och bereaved family members. Analysmetoden som valts syftar till att granska litteraturen förutsättningslöst och efter detta finna gemensamma hållpunkter.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra Verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Att diagnostisera lungemboli på gravida kvinnor är en utmaning. Bland annat för att symtomen som andnöd, bröstsmärtor och trötthet är vanliga tecken på många andra sjukdomar som kan drabba kvinnor under en graviditet. Utredningsmetoderna som finns att tillgå anses inte alltid som lämpliga när det gäller stråldosen som ges till den gravida kvinnan samt fostret. Syftet med denna studie var att söka evidens för vilken av dessa olika utredningsmetoder som generar bättre bildkvalité, diagnostik och stråldos. Utifrån syftet och litteraturöversikten utvecklades våra två frågeställningar; vilken av metoderna är mest lämplig med tanke på kvinnan respektive fostret i stråldossynpunkt och vilken ger bäst diagnostiskt utfall? Metoden vi använde oss av för att få fram svar på våra frågor var en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt vilket innebar att vi följde Goodmans sju steg.

Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys över vad intagna på svenska anstalter har diskuterat utifrån fångtidningen Hallbladet. Det empiriska material jag har utgått från har varit Hallbladet. Totalt har 139 artiklar analyserats.Jag har tittat på den svenska kriminalpolitikens utveckling och jämfört den med diskussionerna i Hallbladet. Jag har varit ute efter att fånga de intagnas Verklighet så som de uppfattar det. Om denna överensstämmer med verkliga förhållanden är inte relevant då det är deras åsikter som ska analyseras.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur ett nyhetsinslag produceras och varför nyhetsinslagen ser ut som dom gör. Jag visar hur nyhetsteamet och videoreportern använder sig av olika journalistiska och fotografiska tekniker när de jobbar med insamlandet av material ute på fältet, tillexempel vid intervjuer och filmandet av klippbilder. Det är min åsikt att nyheter är konstruerade efter strama ramverk som berättar hur nyheter ska se ut och utifrån dessa har det skapats rutiner som nyhetsteamet och videoreportern följer. Det är med hänsyn till att jag själv har jobbat på tre lokala nyhetstationer och följt dessa rutiner som min idé till uppsatsen har formats allteftersom jag har medvetandegjort dessa genom att läsa tidigare teorier och forskning om nyhetsredaktionen. Vidare bestämde jag mig för att göra en observationsstudie på TV4 Värmland för att ytterligare öka min förståelse för nyhetsarbetet och för att få chansen att följa med ut på reportage utan att själv vara delaktig i produktionen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de villkor kring vilka unga tjejer formar sin sexualitet. Det gör jag genom att titta på hur sexualitet beskrivs och hur kön positioneras i en kontext som är avsedd för unga tjejer. Jag vill också anlägga ett tidsperspektiv för att se om det skett någon förändring över tid och hur den i så fall ser ut. Empirin utgörs av texter från tidningen FRIDA från 1983 och 2008. Frågeställningarna är: Hur beskrivs tjejers och killars upplevelse av sex? Hur beskrivs tjejers och killars sexualitet? Hur positioneras kön i utsagorna? Jag använder mig av diskursanalys som metod, och teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och genusteoretiska begrepp.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Vi strävar alltid efter att förstå det som sker i den värld vi lever i. Till vår hjälp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lärt oss under våra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar våra upplevelser och sätter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda händelser omöjliga att förstå och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur är ett av de verktyg vi människor använder för att förklara den Verklighet vi lever i.

Genom historien har det skrivits en ansenlig mängd material kring teorier om demokrati av både deskriptiv och normativ karaktär. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att få utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin då de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat på dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den.

Göranzon, Ingrid: From concept to reality - Uppsala Municipal School of Music. Master thesis, 30 credits. Uppsala: Department of Musicology. 2013.This thesis aims to explain how and why the municipal school of music (kommunala musikskolan) in Uppsala was formed. Municipal schools of music are a Swedish phenomenon that was formed all over Sweden after the Second World War.