Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda arbetsplatserna.

Denna uppsats syftar till att, utifrån två svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som är gällande för dessa spel, samt vilka former av lärande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar väg för. En tämligen komplex bild framträder kring dessa spörsmål. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna ? ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berättelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berättelseskapandet framträder som två centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till språkanvändande, kan leda till.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling..

Syftet med denna kvalitativa studie är att lyfta verksamma pedagogers uppfattningar om skäll i förskolan. Det har framför allt varit intressant att ta reda på om pedagogerna ser ett samband mellan den fysiska miljön och förekomsten av skäll i verksamheten. I denna studie har fokusgrupper använts där det sammanlagda antalet deltagare var elva stycken från två olika förskolor.Resultatet visar att informanterna i denna studie är överens om att skäll är svårdefinierat. I detta arbete kan skäll förstås som en verbal handling som kan komma till uttryck på olika sätt. Samtliga informanter menar dock att de skäller på barnen men graden av hur mycket man skäller varierar.

Abstract: When playing in teams, communication is important, not just communication with words but also non-verbal communication such as gestures and body languish. The purpose with this study is to see how there is a co-op among communicating players , between leaders and players and to examine what meaning communication and culture got  in a youth team. The ambition with this study was to increase our knowledge about communication and communicationculture in the youth floorball team. This study is qualitative and was inspired by an ethnographical method so we got the information from observations of a youth floorball team, totally we made four observations. The result were analyzed and categorized from our observation papers.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister?s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault?s conception power and resistance together with Judith Butler?s theories about performativity I?d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden.

Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in båda aspekterna.Det som framkommit i studien är att pedagogen och omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

Skolpliktiga elever som under lång tid inte går till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det på vissa ställen bl.a. i projektform, när annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestående av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien är genomförd med kvalitativ metod där data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska träffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgår att mentorns kommunikation med hemmasittaren är viktigt.En mentor utses på informella grunder efter bedömning av personlig lämplighet, såkallad ?fingertoppskänsla?.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Is it possible to convey spirituality through art and material culture? Is it possible to renew art within the traditional church so that it appeals and is understandable for the modern man? These are the fundamental questions of my master´s work, which has it´s starting point in a public commission for an artistic contribution to the new Pentecostal church in Kalmar. The work also addresses the question whether there is a need for symbolism, art and sacred objects also within the Pentecostal movement, a traditionally strong image hosting environment. If so, how is it possible to bring this in to the church without completely breaking with the tradition and ideology of the movement? I want to communicate the Christian message in a renewed way, and in this particular project also highlight the importance of using images also within the Pentecostal movement.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.