Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har.Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum.Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett urval lärare i årskurs tre arbetar med övergångar mellan olika aktiviteter under en lektion i ämnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjälp av två kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje ämne har fem lärare ingått i studien. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån våra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).Vårt resultat visade att det inte fanns så tydliga skillnader i arbetet kring övergångar mellan de två ämnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istället la vikt på att se hur alla lärare i vår studie arbetar med övergångar i stort.

This qualitative study is aimed to explore the leaders? experiences of difficult conversations in their work. We have examined if they take on a different role during the difficult conversations and how communication can affect their leadership during the conversation. We have also examined the importance of the leaders? ability to distance themselves from the sensitive subject and situation, to maintain their role as leaders.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Dagligen interagerar människor med IT-system och internetanvändning har blivit en viktig del i många människors liv. Med fler användare än någonsin hanteras ofantliga mängder information och samhället ställer allt högre krav på IT-säkerhet. När det gäller att skydda sin integritet, tillgänglighet och sekretess vid internetanvändning fokuseras det ofta på tekniska åtgärder, såsom brandvägg och antivirusprogram. De tekniska åtgärderna skyddar användaren till viss del, men det räcker inte för att förhindra ett bekvämt och naivt mänskligt beteende. När säkerheten brister beror det oftast på den mänskliga faktorn.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors förhållningssätt till samtal om döden med äldre och vilka kommunikationssätt de använder. Studien genomfördes genom intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor. En intervjustudie och innehållsanalys användes, det resulterade i två huvudteman. Huvudtema ett: förhållningssätt, med subtema god lyssnare, tid och miljön och subtemat sjuksköterskors egen syn på döden. Huvudtema två: kommunikationssätten, med subtemat verbal och icke-verbal kommunikation.

I vår uppsats valde vi att undersöka hur kommunikation och social interaktion förändras vid användande av intranet. Vi ville även se vilka fördelar/nackdelar användandet kunde medföra för individen i relation till dennes arbetssituation. Detta då vår erfarenhet av intranetlitteratur var att den utlovar guld och gröna skogar till sina användare. Vi frågade oss, upplever även individerna intranet så bra. För att kunna studera dessa fenomen utfördes en fallstudie på United States Information Service, (USIS), vid Amerikanska ambassaden i Stockholm.

The study´s purpose is to investigate the underlying norms of how the concepts of language development and learning, used in the preschool curriculum. Knowledge of the concepts underlying norms can help to make visible what approach preschool teacher is expected to have to children's language, in relation to development and learning. The results of the study may in turn provide a picture of societal norms on children in preschool and a deeper understanding of the importance of preschool to review and analyze the content of the curriculum, then it is not a foregone conclusion.Theoretical basis is curriculum theory, which involves studying curricula in order to create a knowledge of a society and its cultural, social and economic demands. Norman Faircloughs critical discourse analysis is used as a method, in order to achieve the study´s intention and answer the questions at issues in the study. The critical discourse analysis considers that the discourse is creating the social world through language.The results of the study show that there is a language in the curriculum as normatively may influence preschool teacher.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

Background: The majority of patients requiring medical attention experience some degree of pain. The nurses´ assessment of pain is crucial in reducing the patients suffering in a proper and timely manner. Previous studies have shown that the treatment of pain in a emergency situation is poorly managed. The patients´ pain experience is often under assessed and undertreated which leads to increased suffering for the patient. This results in higher costs for the health care system due to prolonged hospitalization.