
Sökresultat:
377 Uppsatser om Vegetation i vägmiljöer - Sida 24 av 26
TillgÀnglighet i LuleÄ centrum: strÄket Smedjan - SundsgÄrden
Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid LuleÄ kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgÀngligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed strÄket Smedjan ? SundsgÄrden i LuleÄ kommun samt att ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som krÀvs för att strÄket ska bli tillgÀngligt för alla. Detta strÄk har LuleÄ kommun bedömt som ett primÀrt strÄk eftersom mÄnga Àldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta strÄk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsÀkra mÀnniskor med funktionsnedsÀttning jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet.
Ett levande centrum - Förnyelse av de centrala delarna i Södra Sandby
SAMMANFATTNING
Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500
invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn
1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar
centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café.
Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr
tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.
Emmeryd 5:11 : gestaltning av ett landskap i Blekinge med hÀnsyn till natur-, kultur- och upplevelsevÀrden
Detta arbete handlar om en gestaltning av omrÄdet Emmeryd 5:11, med hÀnsyn till natur-, kultur- och upplevelsevÀrden. Syftet Àr att frÀmja biologisk mÄngfald, den historiska lÀsbar-heten samt rekreationsvÀrdet i omrÄdet.
ArbetsomrÄdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken Àr belÀgen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. OmrÄdet Àr en del av KvistagÄrden, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpÄverkat landskap. Emmeryd 5:11 Àr karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. OmrÄdet bÄde ramas in och genomskÀrs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad Äkermark, naturbetesmark och tidigare Àngsmark samt skogsmark.
Armeringsmatta och bark som markstabiliserande material pÄ betesytor till mjölkkor - en utvÀrdering
Ett vanligt problem pÄ mjölkgÄrdar Àr att trampskador uppkommer pÄ betesytor som Àr kraftigt belastade av mjölkkor under betessÀsongen. Den genomsnittliga besÀttningsstorleken i Sverige stiger och det leder till att problemet med trampskador ökar. Risken för trampskador tilltar vid stora mÀngder nederbörd. För att undvika trampskador pÄ marken gÄr det att drÀnera och ta bort matjorden och lÀgga dit ett markstabiliserande material. Bark som markstabiliserande material har i tidigare studier visat sig vara bra om barken Àr ordentligt packad.
Flödessimulering av uppbyggda vattenmiljöer pÄ Universeum
För att öka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har GöteborgsÂregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola beslutat att gĂ„ samman i en satsning pĂ„ Universeum. Universeum skall illustrera samspelet mellan mĂ€nniska och natur med hjĂ€lp av utstĂ€llningar som belyser företeelser i naturen och samhĂ€llet. I utstĂ€llningarna ingĂ„r en del som kallas Svenska Landskap, dĂ€r vattnets vĂ€g frĂ„n det svenska fjĂ€llet till havskusten visas. I detta arbete skall en sjö, FjĂ€llsjön, och en del av ett vattendrag, NorrlandsĂ€lven, i det Svenska Landskapet, studeras. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka strömningsförhĂ„llanden som kommer att rĂ„da i FjĂ€llsjön och i NorrlandsĂ€lven, för att kunna bedöma om dessa utgör en lĂ€mplig miljö för de fiskar som skall leva dĂ€r.
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.
StadstrÀds bidrag i stadens anpassning till ett förÀndrat klimat : fallstudie Malmö
Klimatet förÀndras och kommer sÄ att göra Àven om vi
idag slutar med vÄra utslÀpp. Vi behöver dÀrför anpassa
oss till de förvÀntade förÀndringarna för att undvika
risker för mÀnniskor och skador pÄ samhÀllssystem.
I Malmö vÀntas temperatur, nederbörd och kanske
ocksÄ luftkvalitet Àndras. Detta arbete behandlar
de atmosfÀriska klimatförÀndringarna. DÀrför har
exempelvis havsvattennivÄhöjningen uteslutits i detta
arbete trots att den kommer att ha stor pÄverkan pÄ
Malmö. StadstrÀd kan inverka positivt pÄ stadsklimatet
och lindra effekter av klimatförÀndringar.
Funktion utan hinder : fysiskt och upplevelsemÀssigt tillgÀngliga miljöer med fokus pÄ funktionshindrade och med Heby kommun som exempel
Accessibility is today a topic of high current interest. It is a requirement for equality and a democracy question. By the year 2010, easy measured hindrances in all of Sweden's municipalities should be cleared away; this is stated in Swedish law. The physical accessibility to our public places is particularly important for functionally disabled people since it affects their possibilities to be outdoors and also their participation in society. When designing these places, it is difficult to find solutions that fit everybody, especially since good accessibility not only should fulfill all physical requirements of accessibility but also values of experience.
En studie av tvÄ havsnÀra omrÄdens offentliga platser och attraktivitet
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vattennĂ€ra omrĂ„den det vill sĂ€ga VĂ€stra Hamnen och Norra Ălvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och industriomrĂ„den idag fungerar med sin nya anvĂ€ndning genom att titta pĂ„ vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare Ă€r syftet att ta reda hur tillgĂ€ngliga de Ă€r för allmĂ€nheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhĂ„llningssĂ€tt vilket betyder att den sociala sammansĂ€ttningen studerats i omrĂ„dena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. SjönĂ€ra omrĂ„den anses vara attraktiva för en mĂ„ngfald av mĂ€nniskor men studien visar att det överlag Ă€r resursstarka personer som bosĂ€tter sig i Norra Ălvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag Ă€r en viss grupp mĂ€nniskor som bosĂ€tter sig i omrĂ„dena exemplifierar en problematik kring hur tillgĂ„ngen till omrĂ„denas offentliga platser fungerar.
KlÀttervÀxter i den urbana miljön
Under vĂ„r utbildning har vi upplevt mĂ„nga problem kring att plantera trĂ€d i urban miljö. TrĂ€den fĂ„r ofta inte det utrymme de krĂ€ver för en, till arten sett, normal utveckling. Ăven den fordrade skötseln Ă€r bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att stĂ€derna vĂ€xer och att trĂ€dens vĂ€xtbĂ€ddar ofta Ă€r minimala, bland annat pĂ„ grund av vĂ€garnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, mĂ„ste lösningar tas fram för att behĂ„lla stĂ€derna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klĂ€ttervĂ€xter kan vara ett bra sĂ€tt att föra in mer grönska i vĂ„ra urbana miljöer.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur klĂ€ttervĂ€xter kan anvĂ€ndas i den urbana miljön.
Södra Segestrand - en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles
intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som
kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen
innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare.
NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt
pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv.
OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde;
IndustriomrÄde Syd.
En studie av tvÄ havsnÀra omrÄdens offentliga platser och attraktivitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vattennÀra omrÄden det vill sÀga
VĂ€stra Hamnen och Norra Ălvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och
industriomrÄden idag fungerar med sin nya anvÀndning genom att titta pÄ vad som
gör dem attraktiva och för vem. Vidare Àr syftet att ta reda hur tillgÀngliga
de Àr för allmÀnheten genom dess offentliga platser. Studien har ett
typo-morfoligiskt förhÄllningssÀtt vilket betyder att den sociala
sammansÀttningen studerats i omrÄdena samt den fysiska strukturen genom att
offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen.
SjönÀra omrÄden anses vara attraktiva för en mÄngfald av mÀnniskor men studien
visar att det överlag Àr resursstarka personer som bosÀtter sig i Norra
Ălvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag
Àr en viss grupp mÀnniskor som bosÀtter sig i omrÄdena exemplifierar en
problematik kring hur tillgÄngen till omrÄdenas offentliga platser fungerar.
Studier kring de offentliga rummen har uppmÀrksammat att strÄken i dessa
omrÄden Àr betydelsefulla för att en mÄngfald av mÀnniskor och inte bara de som
bor dÀr ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennÀra omrÄdena och
kÀnna sig vÀlkomna till exempelvis de offentliga kajstrÄken.
Den goda platsen : om varför vi tycker mer om vissa platser Àn andra
How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.
Differentiell GPS-mÀtning av punkter i skog
Skogsbruket pÄ det norska VÀstlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjÀlpmedel
för bland annat vÀgbyggnad och planlÀggning. GPS Àr ett satellitbaserat navigationssystem som
förvÀntas ha goda förutsÀttningar för att underlÀtta dessa verksamheter. DÄ GPS-signalerna pÄverkas
av hindrande topografi och vegetation Àr förhÄllandena pÄ VÀstlandet, med stor höjdvariation och tÀt
skog, mycket svÄra. Följdaktligen Àr det angelÀget att fÄ en uppfattning om vilka faktorer som
pÄverkar resultatet, hur tillförlitlig en berÀknad GPS-koordinat kan förvÀntas vara, samt vilka
möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet.
I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) pÄ förhand, (2) i fÀlt och (3) i
efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en berÀknad GPS-koordinat.
Förslag pÄ sju olika trÀd som kan ersÀtta befintliga trÀd pÄ kyrkogÄrdar
VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.