
Sökresultat:
377 Uppsatser om Vegetation i vägmiljöer - Sida 22 av 26
Gestaltningsförslag för BoglundsĂ€ngen i Ărebro : att öka anvĂ€ndningen av ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat
Syftet med arbetet har varit att gestalta BoglundsĂ€ngen, ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Ărebro. BoglundsĂ€ngen ligger cirka tvĂ„ kilometer norr om Ărebro centrum och Ă€r ett öppet vĂ„tmarkslandskap med ett rikt fĂ„gelliv. Det fanns en önskan frĂ„n kommunen om att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till omrĂ„det och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt locka dit fler mĂ€nniskor. BoglundsĂ€ngen ligger nĂ€ra bebyggelse och skulle kunna ha ett stort vĂ€rde för de boende runtomkring. Men trots det centrala lĂ€get Ă€r det inte mĂ„nga mĂ€nniskor som anvĂ€nder omrĂ„det idag och fĂ„ örebroare vet om att det finns.
Bergsbrukets början, samt dess och jordbrukets pÄverkan pÄ vegetationen uti Garpenbergs socken i sydöstra Dalarna
Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.
Implementering av öppna dagvattenanlÀggningar i innerstaden: En studie för att undersöka lÀmpligheten med öppna dagvattenlösningar i det befintliga stadsrummet
Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012).
Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.
Stora Torget i Enköping : visionen om ett grönt torg fullt av liv
Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.
Det första mötet med en stad : en fallstudie om hur entréplatser kan identifieras och gestaltas i TÀby
Att anlÀnda till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet sÄ bidrar omgivningarna vi passerar
till att pÄverka vÄr bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan sÄledes fungera sÄvÀl inbjudande
som avvisande beroende pÄ utformning och hur vi tolkar den.
Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan
ske, och utgörs av en fallstudie om hur TÀbys entréplatser kan identifieras. FortsÀttningsvis anvÀnds en av de
identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i
staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktÀr. Arbetet innehÄller Àven en genomförd
surveyundersökning som beskriver nÄgra av de uppfattningar och Äsikter som boende och besökare till TÀby
har om staden och dess entréer.
Litteratur beskriver att mÄlet med entréplatser Àr att markera övergÄngen till staden samt att vÀlkomna
mÀnniskor till staden.
Utblicken frÄn ett tÄgfönster : miljöerna vi passerar och hur de kan utformas för att ge ett positivt intryck av staden
Att fÀrdas med tÄg Àr idag ett vanligt sÀtt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi fÄr beror pÄ vad vi ser utanför fönstret och kan sÄledes pÄverkas av hur miljön Àr utformad.
StÀder kÀmpar stÀndigt för att bli attraktiva. Vanligt Àr att infarter frÄn bil-vÀgen planeras för att ge ett bra vÀlkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. NÀr man istÀllet passerar en stad i ett tÄg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.
Clover (Trifolium spp) gamefields : forage production, utilization by ungulates and browsing on adjacent forest
Wildlife is a valuable and renewable resource that promotes economical, ecological and social values. These values are important for developing and maintaining many rural societies. However, growing ungulate populations have led to increased browsing pressure on valuable forest trees and crops. Previous studies have proposed supplementary feeding and gamefields as potential methods for controlling the ungulate foraging and reducing browsing damage by providing other attractive food resources. However, quantitative estimates of potential biomass production of various gamefield crops and browsing pressure on the surrounding forest have been lacking.
Kan biologisk mÄngfald ökas i ett avsatt skogsomrÄde? : skötselplan för Storskogsberget pÄ Holmen skogs marker, distrikt UmeÄ
The biodiversity of the Swedish forest has degenerated since the beginning of the 19th century when fire suppression and large scale logging first occurred. Together with a changed land use, these actions today have had a negative influence on many forest dwelling species, due to gradual reduction of natural processes, successions and different structures from the forest ecosystem. The Swedish Forest Act, together with different environment certifications, have today encouraged private persons and forest companies, among them Holmen Skog, to work actively to improve nature conservation. The aim of this study was to, by field inventories of already existing nature values, literature studies, recommendations from scientific reports and ecological gap analysis as a basis, make a management plan, for a non-production area, to conserve or improve the prerequisites for biodiversity. ?Storskogsberget? is located in the coastal area of VÀsterbotten County, 35 km from the city of UmeÄ.
Grafisk design i en eTjÀnstekontext
The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of BorlÀnge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of BorlÀnge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of BorlÀnge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used.
Gestaltning av boendelandskapet i grÀnsen mellan stad och land : exemplet NorrÀnga i Lund
This is a 20 credit Master thesis within the landscape architecture education at the Institute for Landscape Planning at the Swedish University of Agricultural Sciences at Alnarp.
NorrÀnga is situated on the fringe of the city of Lund, east of the existing district of Linero.The city planning office of Lund municipality has come up with a ?in-depth comprehensive plan? for the exploatation of the eastern area of Lund. The plan concerns an area of 1035 square kilometre which contains at least 1500 nya buildings, two schools, primaryschools, stores and bus station for local bus traffic and the new bus line - LundalÀnken. The townplan is inspired from the historical Square block city with defined street system. The municipality has visions of what the green areas should consist of.
Vi ses pÄ Gamla torget : en gestaltning av ett torg i Uppsala för att locka mÀnniskor att stanna och mötas
Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.
Landskapsarkitekten och förskolan : ett gestaltningsförslag för Rondellens förskola
Idag har mÄnga förskolor i Sverige en undermÄlig
utomhusmiljö. Detta Àr nÄgot det förs en diskussion
kring och som bland annat Skolinspektionen skrev
en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn
behöver en god miljö för att utvecklas och mÄ bra.
I vÄrt examensarbete har vi utgÄtt frÄn en förskola
dÀr personalen sÄg brister i sin gÄrd och dÀrefter tog
det första steget mot en förÀndring genom att söka
hjÀlp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter
och experter pÄ utomhusmiljöer.
I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning
av en förskolegÄrd kan tas fram. I detta fall behandlas
gÄrden för Rondellens förskola i Sundsvall. För att
nÄ fram till ett vÀl anpassat gestaltningsförslag har vi
arbetat efter tvÄ frÄgestÀllningar:
? Vilka kunskapsomrÄden och metoder kan vara
till hjÀlp vid gestaltning av förskolegÄrdar?
? Hur kan ett omgestaltningsförslag för
Rondellens förskolegÄrd utformas sÄ att gÄrdens
lek- och pedagogiska vÀrden ökar?
För att besvara vÄr första frÄgestÀllning gjordes till
att börja med en litteraturstudie som behandlade
förskolegÄrdar utifrÄn olika kunskapsomrÄden.
Dagvattenhantering i LuleÄ: inventering av utslÀppspunkter och deras miljöpÄverkan
Dagvatten Àr regnvatten samt smÀltvatten frÄn snö och is som landar pÄ en yta som Àr impermeabel det vill sÀga vÀgar, tak mm. Den frÀmsta orsaken till förorening av dagvatten Àr trafiken. I en industristad som LuleÄ Àr Àven industrin en bidragande faktor till föroreningen. I LuleÄ kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagslÀget innan det nÄr respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i LuleÄ dÄ en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.
Kriminalitetens geografi : vardagsbrottslighetens spatiala fördelning i BorlÀnge
The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of BorlÀnge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of BorlÀnge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of BorlÀnge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used.
Planering för gÄng- och cykeltrafik vid externa köpcentrum : en studie med Nova Lund som exempel
Hur tar sig mĂ€nniskor utan tillgĂ„ng till bil till externa köpcentrum? Ăr det meningen att som gĂ„ende eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som stĂ„r parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bĂ€sta" parkeringsplatsen? MĂ„let med detta arbete Ă€r att undersöka om, och i sĂ„ fall hur, det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmĂ€rksamma att det ofta finns problem i planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet Ă€r att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gĂ„ng- och cykelvĂ€gar vid externa köpcentrum sker. FrĂ„gestĂ€llningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gĂ„ng- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det dĂ„? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafik generellt och dĂ€rmed ocksĂ„ vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafik bĂ„de generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som gĂ„r eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbĂ€ttras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och dĂ€rmed gĂ„ng- och cykeltrafiken har gjorts.