
Sökresultat:
377 Uppsatser om Vegetation i vägmiljöer - Sida 21 av 26
Hackerör pÄ Sydsvenska höglandet : vad skiljer röjningsröseomrÄden frÄn celtic fields, stenstrÀngsomrÄden och bandparcellomrÄden?
From the pre-Roman and Roman Iron Age, a number of different fossil agrarian landscapes can be found in southern Sweden - clearance cairn areas, celtic fields, stone-wall complexes and geometrically laid-out strip fields. With two different comparative analyses, this paper tries to explain some of the differences between clearance cairn systems and the other fossil field systemsThe shape of the early Iron Age agrarian landscape varies between different provinces of southern Sweden. At Gotland, celtic field systems were laid-out before 500 BC. In SmÄland at the same time, areas with clearance cairns were created. How can the difference be explained? The different physical appearance of clearance cairn areas and celtic fields can be explained by the different ways to handle the ard in till and in sandy soil.
Parkplan för KungÀlv med förutsÀttningar för sociala vÀrden :
To work with environments outdoors for people, animals and plants is the main topic for the landscapearchitect.
On several occasions the work is about public places that is to be in relation with other parts of the town. It is about the activities and the life that take place.
The physical environment and the interpretation of it gives possibilities or obstructions
for people who moves around or spend time in it.Since public places, parks and places for movement are used in daily life they strongly effect the people who use the places. The concequences of this effect can be positive or negative experiences.A positive example is a passage over a brook on the way to school while a negative one is to be afraid while passing a tunnel when it is dark outside. Other examples of concequences are stress effect from traffic noice or calming environments with twitter of birds.
The physical environment is also a part of the total interpretation of a town.
Vilka faktorer pÄverkar skötselkvalitén under garantitiden? : en studie av tre objekt i Malmö
Allt fler vÀljer att flytta in i stÀderna idag. Detta gör att vi mÄste bygga fler bostÀder, och dÀrmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter pÄ oss mÀnniskor och de gröna miljöerna i stÀderna blir viktigare i arbetet med förtÀtning och exploatering. NÀr en ny anlÀggning ska uppföras med bostÀder, skolor och plats för nÀringsliv stÀller det ocksÄ krav pÄ att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En vÀlmÄende plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.
KaktrÀd och krokofanter : en sinnesstimulerande skolgÄrd pÄ VÀrmdö SÀrskola
My final essay is a design proposal for a schoolyard that pertains to the senses. The proposal consists of an illustration plan and this paper. The design proposal takes start in sense stimulation to create a varied environment. The title leads to the concept ?surprisingly predictable?.
Möjligheternas skolgÄrd : om att skapa förutsÀttningar för en vÀlanvÀnd utemiljö. Exempel frÄn LuleÄ.
Children's need of a good environment of playing
outdoor at schoolyards is, both from a perspective
of commonly public's health and from the children
themselves, indisputable. Children who have a
good and varying playground develop physically,
psychologically and socially. As an instrument of
pedagogic a playground also is valuable for example
in teaching the round, periodical successions
and understanding of democratic processes. The
conception playground means here in my work the
environment outdoor for children at schools up to
about twelve years old.
What is a good playground then? How is it
possible for a landscape architect to contribute
improvements? The purpose of my work has
been to enlarge my knowledge about playgrounds,
understand more of the profession as a landscape
architect and apply a perspective of children in the
planning.
To sum up, the shaping of playgrounds has great
importance for the activities of the children and if
the teachers make use of it, the teaching.
A good playground gives the delight, the excitement
and the curiosity free spaces and stimulates new
challenges.
Hur pÄverkas vÀgkanternas kÀrlvÀxter av omgivande landskap och lokala variabler?
Landskapets förÀndring under det senaste Ärhundradet har lett till en kraftig minskning av Àngs- och betesmarker i Sverige. MÄnga kÀrlvÀxtarter, anpassade till sÄdana öppna miljöer med kontinuerlig hÀvd, har ocksÄ minskat. Dessa hÀvdgynnade arters förekomst i andra miljöer Àn Àngs- och betesmarker har pÄ senare tid lyfts fram i flera studier. En sÄdan alternativ miljö Àr vÀgkanten. Den pÄminner om Àngs- och betesmarker eftersom dess vegetation slÄttras regelbundet av trafiksÀkerhets- och vÀgfunktionella skÀl.
VÀxtkraft : ett gestaltningsförslag för JÀrÄskolans utemiljö
Mitt examensarbete Àr en del i förslaget ?Alternativ JÀrÄskolan - Vi ska ha Sveriges bÀsta skola? och bottnar i den konflikt som blossade upp i min hemkommun Ragunda under vÄren 2012. Kommunen ville spara pengar genom att centralisera tjÀnster sÄ som vÄrd och skola, nÄgot som skulle leda till att JÀrÄskolan i BispgÄrden skulle lÀggas ned och flyttas till grannbyn Hammarstrand tvÄ mil bort.
Den nÀra skolan har mÄnga fördelar sÄ som möjlighet att motverka den rÄdande trenden av ökad stillasittande bland unga, vara en skyddad utemiljö sÄ barnen kan leka fritt och frÀmja en ?aktiv transport? till och frÄn skolan.
MÄlet med examensarbetet var att skapa ett gestaltningsförslag för JÀrÄskolans skolgÄrd genom att svara pÄ frÄgestÀllningen:
Hur kan en skolgÄrd gestaltas för att stimulera anvÀndande och tydliggöra skolans roll som nav i samhÀllet?
Jag anvÀnt mig av en litteraturundersökning med ledorden leka, lÀra och vÀxa, inventering, analyser (Lynchanalys, Grahns sju karaktÀrer och SWOT) samt en brukarmedverkan i form av en gÄtur med efterföljande Äterkoppling med JÀrÄskolans elever och lÀrare. Detta resulterade i gestaltningsförslaget VÀxtkraft som Àr ett trebenat begrepp och svarar pÄ frÄgestÀllningen genom samarbete, vegetation och ökad anvÀndning.
KrontÀtheten hos olika lövtrÀdarter i avlövat tillstÄnd : en studie av trÀdkronors genomslÀpplighet av solljus under vintern
PÄ grund av den förtÀtning som sker i mÄnga stÀder vÀrlden över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som anvÀnds under en sÄ stor del av Äret som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor Àr det viktigt att veta sÄ mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som pÄverkar hur attraktiv en plats Àr att vistas pÄ för mÀnniskor Àr dess klimat, vilket styr mÀnniskans perception av vÀrme och kyla. Att sitta i lÀ lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag Àr till exempel mycket mysigare Àn att sitta pÄ en öppen och blÄsig grÀsyta samma kalla vinterdag.
För att forma mikroklimatet pÄ en plats kan man anvÀnda sig av vegetation och för att fÄ en uppskattning av hur vegetationen kommer att pÄverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika vÀrden in och ett sÄdant vÀrde Àr hur pass tÀta trÀdkronorna Àr.
Ă terupplivning av ĂngsgĂ€rdet - Stadsförnyelse i centrala VĂ€sterĂ„s
VÀsterÄs Stad har i översiktsplan för VÀsterÄs tÀtort formulerat fem
planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa
planeringsstrategier syftar till att VÀsterÄs mÄl om en hÄllbar utveckling ska
uppfyllas. Planeringsstrategierna Àr:
° Bygg staden inÄt
° Blanda bostÀder och verksamheter
° En ny syn pÄ trafiken
° StÀrk grönskans och vattnets roll
° Utveckla försörjningssystemen
ĂngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen
började bebyggas i slutet pÄ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen
ett trivsamt och lummigt smÄhusomrÄde.
Klövviltets besöksfrekvens och bete i sydsvenska poppelplanteringar
Energy is an essential part of the society and for a sustainable future we need to use the energy resources in a sustainable way. The forest is Sweden?s most important resource for renewable energy and a higher production combined with shorter rotation periods (time from planting to clear cutting) can increase the access to energy. The tree genus poplar (Populus spp.) is interesting as energy resource as it has both high production and short rotation period.
But browsing ungulates are a major threat to the establishment of poplar plants and therefore the poplar plantations need to be fenced in today. To use fences is expensive and time consuming; this makes it interesting to find more cost-effective solutions where there is no need to fence.
The aim with this study was to look at the ungulates? occupation rate and browsing pressure in poplar plantations without fence.
Miljöbedömning : Miljökonsekvensbeskrivning för prövning av muddring i Natura 2000-omrÄdet Nordre Àlvsestuarium
Nordre Àlv Àr ett av tvÄ utflöden frÄn Sveriges största vattendrag Göta Àlv. Estuariet som bestÄr av Àlvens mynning och en del av skÀrgÄrden, Àr speciellt med blandning av sött och salt vatten och Àr utpekat till bland annat Natura 2000-omrÄde. I framtiden Àr det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag gÄr i Göta Àlv genom Göteborg, till Nordre Àlv istÀllet. FörutsÀttningarna för sjötrafiken genom Göteborg förÀndras i takt med att staden utvecklas och förvÀntade havsnivÄhöjningar kan fordra större skyddsÄtgÀrder för staden i framtiden. HÀr spelar bÄde samhÀlls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvÀgning av konsekvenser behöver göras.
Tre fÀrger av hÄllbarhet : en studie över blÄ, gröna och grÄ inslag i Hammarby Sjöstads utmiljö
Stora Enso Bioenergi AB producerar, köper och sÀljer skogsbrÀnsle till i huvudsak energibolag och skogsindustriföretag. Marknaden för biobrÀnsle Àr starkt sÀsongsbetonad och den största efterfrÄgan infinner sig under den kalla delen av Äret, mellan oktober och april. Det innebÀr att behovet av produktionsresurser fÄr en mycket ojÀmn fördelning över Äret. Genom att anvÀnda terminallager kan behovet av produktionsresurser fördelas under en lÀngre period. Det medför dock en hög kapitalbindning i terminallagren.
Dagvattenhantering med "Rain Garden"
Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i Àmnet kan anvÀnda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förvÀntas klimatförÀndringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmÀngder som följd. Samtidigt vÀxer stÀderna vilket leder till att andelen hÄrdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.
Coco Beach from city dump to paradise : a design proposal for a public beach in Dar es Salaam, Tanzania
Sub Saharan Africa has during the last decade become the
world?s fastest urbanizing region. This change is concentrated to a few metropolitan areas one of them being Dar es Salaam, the largest city of Tanzania. Since the 1960s Dar es Salaam has grown from being a relatively small coastal city of approximately 300 000 people to become a bustling urban centre of four million inhabitants. This development has had a major impact on the city structure, which in turn has affected people?s welfare and the surrounding environment.
One such consequence is the detrimental loss of urban
vegetation and open areas in the city.
TÀt eller grön stad? : en utredning av förtÀtningsproblematiken med exempel frÄn à rstafÀltet, Stockholm
Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.