Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

TitelPåverkar kost och motion skolprestation?En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och skolresultat.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och skolresultat.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbundenfysisk aktivitet och kost.MetodData i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS.Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och deras skolresultat.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.

Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

År 2011 hade 46,1% av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma som uppkommit efter en långvarig obalans mellan matintag och fysisk aktivitet. Det finns olika strategier för viktminskning där flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat. Fetma och övervikt är i teorin enkelt att behandla, trots detta går få ned i vikt och ännu färre lyckas behålla viktminskningen. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som var betydelsefulla och de metoder som var effektiva för en viktnedgång hos personer som är eller har varit överviktiga. En kvalitativ studie har genomförts där fem deltagare intervjuats.

Då det ständigt kommer nya tips om hur man skall förhålla sig till mat, måltider och kost ökaräven kraven på att vi människor måste bli mer kunniga inom området så att vi lättare kanförhålla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav på skolan att undervisa om hälsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lärare i hem- och konsumentkunskap, en lärare i idrott och hälsasamt tio elever ser på undervisningen om hälsa kopplat till kost. Syftet med denna studie är attundersöka elevers och lärares uppfattningar kring måltider och hälsa. Uppsatsen syftar äventill att undersöka om det finns något samarbete mellan ämnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hälsa då det kommer till undervisning om matvanor och hälsa.De resultat jag fått fram visar att läraren i hem- och konsumentkunskap lägger mer fokus påhälsa i samband matvanor än vad läraren i idrott och hälsa gör.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka elevernas kostvanor och att öka deras förståelse för goda kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en årskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter. Jag inledde arbetet med enkätundersökning onm elevernas kostvanor och deras förståelse för goda kostvanor.

Syftet med denna studie var att undersöka om ett brädspel är ett bra inlärningsmaterial för barn i förskolan och i förskoleklassen. Studien syftade även till att studera om det finns någon skillnad i resultat mellan de olika åldrarna i förskolan respektive förskoleklassen. Spelet Hälsostigen är ett egendesignat spel som är utformat av både mig och min kurskamrat. Undersökningen har utförts på 31 barn i både förskolor och förskoleklasser vid tre olika tillfällen. Innan studien startade genomfördes ett test för att få ett mått på vilka kunskaper barnen hade om kost och hälsa innan de hade spelat Hälsostigen.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset.

Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana..

Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hälsa och kost är relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick på en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hälso-tema som behandlade kost, motion och välbefinnande. Mina frågeställningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna ändrat elevernas syn på någon av punkterna ovan? Jag har med hjälp av ovanstående frågor försökt se om fysisk aktivitet har någon koppling till hur eleverna ser på sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkäter som kompletterades med enskilda samtal angående enkätfrågorna. Enkätsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera så bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt?Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.