Sök:

Sökresultat:

719 Uppsatser om Varumärkets personlighet - Sida 29 av 48

Menar du vad jag förstÄr? Barns sprÄkutveckling i ett 3-6 - Ärsperspektiv

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhÀllet. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förÀndring av beteende, emotionell labilitet och förÀndrad sinnestÀmning. Personer med demenssjukdom kan Àven förÀndras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan pÄverkas med ökad oro och otrygghet nÀr aggressiva situationer förekommer pÄ sÀrskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende.

Med sinnena i fokus - en studie om sinnesmarknadsföring i en livsmedelsbutik

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Rak hÄrd pop - Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

Upplevelsen av sorg hos nÀrstÄende till personer med demens: en litteraturstudie

NÀr en mÀnniska drabbas av demens pÄverkas personligheten och mÀnniskan förÀndras successivt. För den nÀrstÄende kan det vara svÄrt att acceptera och det blir en förlust som orsakar sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personen förÀndras kan en förlust av en partner och ett förhÄllande som var viktigt upplevas. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sorg hos nÀrstÄende till personer med demens. Tio internationellt vetenskapligt publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tvÄ kategorier: Sorgens uttryck och Sorgens orsaker, med tillhörande sex subkategorier.

Sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i team med lÀkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ fyra olika sjukhus runtom i SkÄne. Författarna till föreliggande studie Àr sjÀlva sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och dÀrmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne stÀlls inför dÄ hon/han börjar arbeta. En av de sex kÀrnkompetenserna för omvÄrdnad, samverkan i team, valdes som intresseomrÄde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan med lÀkare och undersköterskor pÄ arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre mÀn deltog i studien, varav tre arbetar pÄ medicin avdelningar och fyra pÄ kirurgiska avdelningar.

Vad har jag med mig? En intervjustudie om vilka personliga egenskaper och attityder som kan ha inverkan pÄ studenters handledning i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning Àr nÄgot som alla sjuksköterskestu-denter genomgÄr under utbildningen. Det ingÄr Àven i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som pÄverkar denna handled-ning Àr sÄledes givande bÄde för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan pÄ handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.

KvÀllspressen, ledaren och könet : En studie om mediebevakningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.

En smÄföretagares introduktion

SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

En i mÀngden, men ÀndÄ inte

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Elevinflytande. Hur lÀrare ser pÄ elevers inflytande i skolan.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Handledares bedömning av elever i arbetsplatsförlagt lÀrande

Det mesta som Àr skrivet om bedömning i utbildningen gÀller hur lÀraren i skolan bedömer elevens kunskaper. DÀremot finns det inte sÄ mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. DÄ vi Àr blivande yrkeslÀrare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning pÄ arbetsplatsen kÀndes detta Àmne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte Àr att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Ungdomars identitet genom chatsprÄk

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen - En studie om lekens betydelse för barns utveckling

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Konflikthantering i blivande uniform: Personlighetens inverkan p? polisstudenters konflikthanteringsstrategier

Effektiv konflikthantering ?r en central del av polisyrket, d?r b?de yrkesm?ssiga krav och personliga egenskaper p?verkar hur konflikter uppfattas och hanteras. Tidigare forskning ger st?d ?t att personlighetsdrag kan ha en inverkan p? konflikthanteringsstrategier. I denna explorativa studie unders?ktes sambandet mellan personlighetsdrag, med fokus p? samvetsgrannhet, och preferenser f?r konflikthanteringsstrategier hos svenska polisstudenter.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->