Kostnaderna i ett företag har blivit allt viktigare pÄ grund av att marknaden stÀndigt förÀndras. Target Costing Àr en av de kostnadsreduceringstekniker som dÀrför tillkomit. Den hjÀlper företag att sÀnka sina kostnader i utvecklandet av nya och Àven befintliga produkter. Fokuseringen ligger frÀmst pÄ produktens idé-, planerings- och designfas. Target Costing anvÀnds idag frÀmst av tillverkande företag medan tjÀnsteföretag inte uppmÀrksammat denna teknik pÄ samma sÀtt.

Detta examensjobb utfördes pÄ Stacke Hydraulik AB som tillverkar och sÀljer hydrauliska system.Uppdraget var att uppdatera deras befintliga verkstadslayout samt att studera om flödet för ?smÄ och medelstora? rör gÄr att förbÀttra. För att kunna optimera flödet var man tvungen att ta fram vilka/vilken process som var flaskhals, för att sedan kunna ge förslag pÄ förÀndringar som kan leda till ett bÀttre flöde och en kortare ledtid.Studierna av flaskhals grundades pÄ totalt 50 stycken cylinderrör, de mest tillverkade samt de som har störst volymvÀrde. Produktionsgrupp 117 (svarv) identifierades som flaskhals eftersom den tog lÀngst tid i processen, men Àven produktionsgrupp 118 (svarv) Àr en flaskhals. 26 % av cylinderrören hade produktionsgrupp 117 som flaskhals medan 24 % hade produktionsgrupp 118.För att optimera produktionsflödet för dessa rör krÀvs det att man anvÀnder produktionsgrupperna effektivt med minimerat slöseri.Ett alternativ till förbÀttring skulle kunna vara en utökad maskinpark för tillverkning av dessa rör..

Syftet med detta projekt har varit att fĂ„ insyn i lĂ€mpliga arbetssĂ€tt och metoder för att designa mönster i allmĂ€nhet och mattor i synnerhet. Att fĂ„ kontakt med befintliga mattproducenter och designers och se hur de gĂ„r tillvĂ€ga. Även insikt i processen om hur man överför mönsterdesign till en produkt.Mitt mĂ„l var att ta fram en vĂ€lfungerande matta för privat bruk inomhus. Detta med tilltalande fĂ€rgkomposition.  UtifrĂ„n flera studiebesök, enkĂ€t, intervjuer, djupstudie, hela min designprocess och ett mycket givande samarbete med mattföretaget Kateha, sĂ„ har projektet utmynnat i en handtuftad matta ? ?GlĂ€nta?.

I det hĂ€r arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och stĂ€llts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor sĂ„vĂ€l som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som stĂ„r inför liknande förĂ€ndring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett Ă„rs tid genom deltagande observationer, enkĂ€t- och inkĂ€tundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremĂ„l för studien Ă€r en enhet med grundskola och trĂ€ningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Konkurrensen mellan hotellen har ökat pÄ grund av förÀndringar i samhÀllet, Àven kundernas behov och önskemÄl har förÀndrats. I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krÀvs nÄgot extra, nÄgot utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen mÄste hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumÀrke som kan ge ett mervÀrde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell anvÀnder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumÀrke.

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser. .

Lantbruks- och livsmedelsbranschen Àr branscher dÀr marknaden stÀndigt förÀndras, vilket krÀver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. LantmÀnnen Àr en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhÄllanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. DÄ en kooperativ förening Àgs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en vÀxande organisation medföra svÄrigheter för medlemmarna att sÀtta sig in i verksamheten och pÄverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försÀmras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen. LantmÀnnen har upplevt att detta problem har drabbat Àven dem, dÄ ett missnöje bland medlemmarna uppstÄtt samt fÄ vÀljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. DÄ kursplanen tar upp begreppet som ett mÄl samt som ett krav för betyget MVG Àr begreppets betydelse och tolkning av detta vÀsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlÀrare pÄ gymnasienivÄ. IntervjufrÄgorna var öppna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt ur varje frÄga.Resultatet av denna undersökning pÄvisar att lÀrare har stor förstÄelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den pÄ olika sÀtt kan frÀmjas i klassrummet samt vad som krÀvs för att lÀraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar ocksÄ pÄ att tidsbrist, negativ stÀmning och elevers dÄliga sjÀlvförtroende kan vara faktorer som istÀllet hÀmmar kreativiteten i klassrummet..

Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjÀlpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tÀnkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel anvÀndas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som anvÀnds Àr blodsockermÀtningar med eleven sjÀlv som mÀtsystem.

I dag skapas det en mÀngd nÀtverk i olika branscher, men de flesta överlever inte lÄngsiktigt, och det leder till att nÀtverksprocessen avtar. Syftet med detta arbete var att se om faktorerna val av partner, engagemang, förtroende, kultur, kommunikation och tid ska diskuteras nÀr ett nÀtverksprojekt bildas. Litteraturstudier och vÄr egen erfarenhet har varit grunden för att forma forskningsfrÄgan och skapa en teoretisk referensram. Vi har intervjuat Ätta aktörer i sex turistiska nÀtverksprojekt. Respondenterna valdes utifrÄn den roll som de hade vid intervjutillfÀllet för att fÄ olika infallsvinklar pÄ problemet.

Syfte:Syftet med denna studie Àr att analysera Instrument-X programteori samt undersöka hur bru-karna upplever hjÀlpprocessen vid anvÀndandet av Instrument-X. Metod:För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt dokumentstudier och kvalitativa intervjuer som hu-vudmetoder. Huvudresultat: Brukarna upplevde i stort hjÀlpprocessen vid anvÀndandet av Instrument-X som positiv. Det som hölls fram som mest gynnsamt med Instrument-X i hjÀlpprocessen var att informationen blev nedtecknad tillsammans med brukaren, detta gjorde att deltagarna kÀnde att de togs pÄ allvar vilket skapade en kÀnsla av att komma framÄt i processen. Vidare menade deltagarna att nedtecknandet av uppgifter gav dem sjÀlva en god bild av vad de kunde tÀnkas arbeta med.

VÀrldens befolkningar blir Àldre och allt fler mÀnniskor insjuknar dÀrför i den kognitionsdegenerativa sjukdomen Alzheimer. Eftersom möjligheterna att stoppa den kognitiva/neurala degenerativa processen Àr begrÀnsade mÄste insatser mot sjukdomen byggas pÄ förebyggande ÄtgÀrder. Denna studie fokuserade pÄ högt blodtryck, HTN, som en av de potentiellt modifierbar riskfaktorerna för Alzheimer. Syftet med studien var att förtydliga vad genomförda studier visar gÀllande eventuella samband mellan HTN och Alzheimer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med metaanalys.

De senaste Ären har det framförts kritik mot svensk rÀddningstjÀnst bÄde frÄn egen personal och forskare avseende brister i lÀrande och erfarenhetsÄterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara pÄ erfarenheterna. En forskare som studerat omrÄdet Àr Anna-Karin Lindberg som granskat lÀrande frÄn rÀddningstjÀnstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lÀrdomar frÄn insatsrapporterna inte fungerar sÀrskilt vÀl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt ocksÄ gÀllde brandutredningarna.

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.