Sök:

Sökresultat:

323 Uppsatser om Varmöverföring - Sida 21 av 22

FeromoninnehÄllande substansers inverkan pÄ hjÀrtfrekvensen hos tjur :

During the last 50 years the production of milk per cow has increased. This has, however, been followed by a decreased reproductive performance. Shorter and more indistinct signs of oestrus make it harder for the Swedish farmers to discover when the cows are in oestrus. There is a need for ways to control reproduction. The use of pheromones could possibly provide means to satisfy this need.

FN-mandatets nödvÀndighet för den svenska regeringen : paradigmskifte eller en rationell och logisk utveckling?

Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.

Naturliga skogsbrÀnder i Sverige : blixtantÀndningars spatiala mönster och samband med markens uttorkning

BrÀnder Àr en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan mÀnniskan kom in i bilden finns det förutom de blixtantÀnda, naturliga brÀnderna ocksÄ antropogena brÀnder. Efter att skogen blev vÀrdefull i Sverige bekÀmpas dock brÀnderna effektivt och mÄnga brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. AnstrÀngningar lÀggs idag pÄ kontrollerade hygges- och naturvÄrdsbrÀnningar i syfte att frÀmja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstÄnd i skogen. Det hÀr arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antÀndningar, deras sÀsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krÀvs för att de ska kunna intrÀffa.Arbetet baseras pÄ insatsrapporter frÄn sammanlagt 45 Är med olika grad av anvÀndbarhet.

Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa

Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

?They all come back? : En kvalitativ intervjustudie om KRIS betydelse för fem medlemmar betrÀffande deras Äteranpassning till samhÀllet efter anstaltsvistelse

Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

Brand i FulufjÀllets nationalpark : en brandhistorisk analys med förslag för framtida skötsel

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in FulufjÀllet National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around FulufjÀllet National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.

Metod- och energioptimering av isfrihÄllning pÄ utskovsluckor vid kraftstationer

Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.

Varför mĂ„r trĂ€den bra? : en undersökning av Åsötorgets kungslindar

Vanligtvis lever vĂ„ra stadstrĂ€d under stark stress i de urbana miljöerna och mĂ„r ofta ganska dĂ„ligt. Det urbana klimatet skiljer sig frĂ„n landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vĂ€rme, stark vind, vattenbrist, nĂ€ringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ trĂ€den och framförallt rotmiljön kan försĂ€mras kraftigt. StadstrĂ€den har ofta lĂ„ngtifrĂ„n optimala vĂ€xtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Ă€r helt annorlunda frĂ„n de förhĂ„llandena som existerar i trĂ€dens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

"Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" : En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger NivÄ:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter LjunggÄrd och Emil Ring. Handledare:Jonas KÄgström. Datum:2011 ? Maj.

Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Vidareutveckling av skrotfallsprognos : pÄ Sapa Heat Transfer AB

Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) Àr en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som Àgs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion bÄde i Sverige (FinspÄng) och i Kina (Shanghai). Företaget Àr en vÀrldsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som anvÀnds i olika typer av vÀrmevÀxlare, frÀmst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmÀltning, varm- och kallvalsning samt skÀrning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och ÄteranvÀnds som rÄvara i företagets omsmÀltverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa berÀkningar görs istÀllet med hjÀlp av Excel.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys

En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.

Trender pÄ den svenska perennamarknaden :

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->