Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning.

REFERATMänniskan har i tusentals år använt sig av hästen. En utveckling har skett där människan från början jagat hästen och sett den som föda, till att använda den till sport och hobbyverksamhet. Däremellan var hästen ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om människans sätt att använda hästen har varierat kvarstår det faktum att hästens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska må bra. År 2010 finns det 363 000 hästar i Sverige och uppstallning nära tätbebyggt område blir vanligare.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar människor till ideellt arbete och då särskilt volontärerna på Aeroseum, och att komma fram till vad som är drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbättringar och riktlinjer över hur arbetet med volontärerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta använde jag mig av dessa frågeställningar: 1.Vad motiverar människor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontärernas arbetssituation ut? 3.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.

Med anledning av det ökade trycket för etableringar i Kalix centrum har kommunen bedömt att det finns behov av att förnya den fördjupade översiktsplanen för Kalix centralort. Köpmän efterfrågar attraktiva butikslägen samtidigt som det finns behov av varierande boendeformer som ger förutsättningar för en stad med mångfald, där människor i alla åldrar kan leva, bo och verka. Kommunen har dessutom starka ambitioner vad gäller att stärka de offentliga rummens roll i Kalix centrum, med utgångspunkt från människors behov och den mänskliga skalan, för att kunna skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar och som är attraktivt och tillgängligt för alla. Syftet med examensarbetet har varit att utföra en grundlig stadsanalys utifrån tre väl etablerade metoder: Kevin Lynchs visuella analys, Jan Gehls analys samt Bill Hilliers rumsligt strukturella metod (Space Syntax). Stadsanalysen belyser stadens kvaliteter och brister, för att utifrån dessa formulera förslag till åtgärder i den fysiska strukturen, i syfte att öka stadslivet i Kalix centrum.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

En brand i viktiga kabelutrymmen inom vattenkraftverk skulle leda till driftstopp som kan leda till stora ekonomiska förluster för innehavarna av anläggningen, kort återställningstid blir därmed viktigt. Med konsekvenserna av driftstop i åtanke har större fokus lagts på brandskyddet inom vattenkraftverken.Denna rapports syfte är att utforma ett fördjupat utredningsunderlag till pågående utredningsarbete inom Vattenfall Vattenkraft AB gällande brandskydd inom deras vattenkraftsanläggningar. Det avser även att fungera som kunskapsunderlag för framtida frågeställningar vid exempelvis försäkringsfrågor och förnyelseprojekt inom Vattenfall Vattenkraft AB.Det aktuella utrymmet som ska gälla som typfall för denna utredning är en kabelkulvert i Harsprångets kraftverk. Kulverten är initialt belägen ca 80 m under jord i direkt anslutning till kraftanläggningen och innefattar 2-7 st kabelstegar med ett varierat antal mellanspänningskablar (1-20 kV). Den går sedan hela vägen upp till marknivå.Ett problem vid brand är att kulvertsystemet i nuläget är mer eller mindre öppet genom hela dess geometri, vilket gör att brand längst ned kan leda till att hela utrymmet blir rökfyllt.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

En stor del av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler. Ur en nationell synvinkel är energieffektiviseringar i befintliga byggnader därför en potentiellt viktig del för att kunna nå de satta klimatmålen till år 2020.I ett traditionellt styr- och reglersystem styrs framledningstemperaturen i ett vätskeburet värmesystem efter en kurva som beror på utomhustemperaturen. En del nya styr- och reglersystem tar även hänsyn till andra parametrar, såsom byggnaders värmetröghet och lokala väderprognoser. Ett exempel på ett sådant system är Ecopilot, utvecklat av Kabona. Nuvarande kunskap angående hur stor energibesparing som styr- och reglersystem med prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnadens värmetröghet ger upphov till består till största del av referensfall som jämför byggnaders energianvändning före och efter installationen.I detta examensarbete undersöktes hur energianvändning och inomhusklimat påverkades av prognosstyrning och styrning som utnyttjar byggnaders värmetröghet.

Varför ska man ha besökare och turister på kyrkogårdarna? Denna fråga väcker tankar hos många.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen är och varför man bör främja turism på kyrkogårdar och begravningsplatser. Den kommer också att visa hur ett antal kyrkogårdsförvaltningar ser på besökande och även studier i vad besökarna säger om kyrkogårdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nätverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter på hur kyrkogårdar och begravningsplatser ska visas upp för omvärlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogårdarna bör främja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogårdarnas kulturarv ska föras vidare.Kyrkogården har haft många användningsområden i historien.

SammanfattningMajsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett branäringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätttidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp avtillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vidskörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hosmajsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel,Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa,Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra,propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige),vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare etttillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterienLactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).Tillsatsmedlens doseringar är rekommenderade doser från tillverkarna.

Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).

I uppsatsen behandlas såväl mönsterskyddet som det upphovsrättsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrättsliga särprägelbedömningen används den kunnige användaren som bedömningsstandard. Ett mönster är särpräglat om det, jämfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige användaren har till stor del förtydligats i EU-rättslig praxis.