Sökresultat:
2163 Uppsatser om Varierande arbetssätt - Sida 48 av 145
Musikaliska uttryck ? redskap, hinder och möjligheter : En kvalitativ studie om instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck
Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.
Bildskapande i förskolan. Pedagogers syn pÄ bildskapande i förskoleverksamheten
Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var Àven att ta reda pÄ vad pedagogerna vill uppnÄ med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens.
Metoden som anvÀndes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon.
Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande Àr en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhÄllningssÀtt pÄverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild sÄ var det viktigt att anvÀnda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptÀckande med betoning pÄ det fria skapandet.
Saklig grund för uppsÀgning vid sen ankomst: faktorer som pÄverkar bedömningen
Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsÀgning vid sena ankomster. Detta pÄ grund av att förhÄllandena pÄ arbetsplatserna Àr mycket varierande. Syftet med denna uppsats var dÀrför att redogöra för vad begreppet uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl innebÀr framförallt nÀr det gÀller sena ankomster. Vidare var syftet att nÀrmare redogöra för rÀttslÀget kring sena ankomster som uppsÀgningsgrund och vilka faktorer som pÄverkar bedömningen av detta. Den metod som anvÀnts Àr en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rÀttskÀllorna.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
IT-sÀkerhetspolicy : - en studie kring anstÀlldas kunskap om tvÄ verksamheters IT-sÀkerhetspolicys
IT-anvÀndandet bland Sveriges företag Àr mycket stort och utvecklingen gÄr snabbt framÄt. Samtidigt som teknologin skapar möjligheter sÄ skapar den Àven hot mot företagen sjÀlva. Dessa hotbilder glöms ofta bort och konsekvenserna kan bli att kÀnslig information hamnar i fel hÀnder.Undersökningen handlar om anstÀlldas kunskap om den egna verskamhetens IT-sÀkerhetspolicy. I undersökningen granskas och jÀmförs Àven IT-sÀkerhetspolicys frÄn ett mindre företag och en större kommunal organisation. Som metod har enkÀter och intervjuer anvÀnts.
Faktorer som kan bidra till hÀlsosamma livsstilsförÀndringar
Bakgrund: Ett av tre barn i vÀstvÀrlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohÀlsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjÀrt? och kÀrlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet dÄ mÄnga överviktiga barn tenderar att behÄlla den ohÀlsosamma livsstilen in i vuxen Älder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem Ärens skolinterventioner och dess utformning pÄ hÀlsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrÄn en bedömningsmall.
Effekter av kakao pÄ blodtrycket
Resultat frÄn epidemiologiska studier har antytt att flavonolrik kakao sÀnker blodtrycket. Detta sker troligen genom att flavonoider i kakao leder till aktivering av eNOS som sedan katalyserar NO-syntesen i kÀrlendotel vilket leder till vasodilation och sÀnkt blodtryck. En nyare studie har funnit att kakao dessutom inhiberar enzymet ACE. Mycket tyder Àven pÄ att NO-koncentrationen Àr kopplad till ACE-aktiviteten dÄ dessa faktorer visat sig följa varandra inverst vid varierande doser. Det finns ocksÄ ett samband mellan ACE-genotyp och serumnivÄer av ACE.
Skapande av vÀrde för konsumenten i den virtuella vÀrlden Entropia Universe
Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.
Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?
Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.
VÄrdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C : En litteraturstudie
Hepatit C Àr en blodburen smittsam infektion som drabbar miljoner mÀnniskor varje Är. De som smittats av denna sjukdom pÄverkas ofta av negativa kÀnslor, samt upplevelsen av att de behandlas annorlunda pÄ grund av sin sjukdom. Upplevelsen av att bli behandlad annorlunda sker bÄde ute i samhÀllet och inom vÄrden. DÄ detta Àr en sjukdom som blivit allt vanligare ökar dÀrför behovet av mer kunskap. Syftet med denna kunskapsöversikt var att beskriva vÄrdpersonals kunskap om och attityder till hepatit C.
SprÄklig stimulans - Pedagogens ansvar! : En studie om pedagogers arbete kring en lÀsaktivitet
   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra höglÀsning i förskolan pÄ olika sÀtt. Med den hÀr studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en lÀsaktivitet och dels hur de tÀnkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes pÄ fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en lÀsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som lÀste för barnen. DÀrefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehÄller flera olika sÀtt att genomföra en lÀsaktivitet dÀr pedagogerna hade varierande syften med lÀsningen.
Revisionsplikt i smÄ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frÄga?
Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ămnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.
Design av robusta nÀtverk
Internet och nÀtverk i dagens samhÀlle Àr nÄgot som mÄnga företag Àr beroende av för att verksamheten ska fungera. Den hÀr rapportens fokus Àr en undersökning av nÀtverk och en utvÀrdering av tekniker och metoder som finns för att öka robustheten i olika grad. Att öka robustheten kommer i mÄnga fall Àven öka kostnaden för sjÀlva nÀtverket, bÄde vad gÀller konstruktion och underhÄll. DÄ ett företags mÄl ofta Àr att tjÀna pengar mÄste det stÀlla sig till vilka tekniker som Àr vÀrda att investera pengar i jÀmfört med kostnaderna av att nÄgot i nÀtverket skulle gÄ fel och dÀrmed inte skulle kunna uppfylla de krav pÄ nÀtverket som företaget har.Examensarbetet utförs pÄ Post- och Telestyrelsen (PTS) och utgÄr dÀrför ifrÄn hur deras nÀtverk Àr uppbyggt. Efter en bakgrund av de olika teknikerna beskrivs Àven ett antal praktiska tester för att faktiskt se att robusthetsteknikerna fungerar som de ska.
Familjens upplevelse av information och stöd vid palliativ vÄrd i hemmet
Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 Är i Sverige. Syftet var Àven att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 Är med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkÀtundersökning. EnkÀterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i nÄgot av följande nÀtverk: NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor, NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller NÀtverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.
AnstÀlldas upplevelser av ett mediedrev : Caremaskandalen kopplat till psykologiskt kontrakt
Hösten 2011 utsattes vÄrdföretaget Carema för ett mediedrev, dÀr det pÄ nÄgra av företagets enheter, frÀmst pÄ KoppargÄrden, uppmÀrksammades stora brister i vÄrden. Med utgÄngspunkt i konceptet employer brand, samt med hjÀlp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie pÄ personal pÄ tvÄ andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anstÀllda upplevt mediedrevet samt varför de har pÄverkats pÄ det sÀtt som de gjort. Tio anstÀllda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. MÄnga upplevde att deras arbete blev ifrÄgasatt, att drevet gjorde dem misstÀnksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.