Sök:

Sökresultat:

2163 Uppsatser om Varierande arbetssätt - Sida 47 av 145

OmvÄrdnad pÄ Akutmottagningen

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det Àr en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvÄrdnad utifrÄn patienternas skilda tillstÄnd, för att dÀrmed sÀkerstÀlla ett gott omhÀndertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvÄrdnaden utförs i den specifika situation som rÄder pÄ akutmottagningen, sett utifrÄn sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvÄrdnaden pÄ akutmottagningen.

Svenska som andrasprÄk - efter vilka urvalsprinciper?

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

Uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskan

Det finns ett missnöje bland vÄrdpersonal angÄende de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudomrÄden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

"IT Àr inget som vi ska hÄlla pÄ med!" - En studie av drivkrafter och upplevda risker vid organisationers val att anvÀnda SaaS.

Möjliggörandet av molntjÀnster har bidragit till att Software as a Service (SaaS) blivit allt mer aktuellt. Detta Àr inte nÄgon ny teknik, utan den har funnits en lÀngre tid men har nu kommit att aktualiseras genom olika tekniska framsteg. I och med detta har företag börjat intressera sig för denna teknik som ett alternativ till egen lokal drift av IT-system. VÄr studie behandlar faktorer i form av risker och drivkrafter som företag ser vid valet att anvÀnda tjÀnster genom SaaS. Dessa faktorer har vi funnit genom relaterad litteratur och andra studier inom omrÄdet.

FĂ€rska socionomer : En studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation

Det hÀr Àr en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen pÄ Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstÄ hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer Àr frÄn sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav pÄ sin arbetsplats. Det som Àr avgörande för om socionomerna Àr tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva Àr om de upplever tillrÀckligt med stöd frÄn sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna Àr ocksÄ av vikt för hur de upplever sin arbetssituation.

Resurshantering i Dual-core kluster

Med den nya generationen processorer dÀr vi har flera cpu-kÀrnor pÄ ett chip, sÄ ökas prestandan genom parallell exekvering. I denna rapport presenterar vi en omvÀrldsstudie om allmÀn multiprocessorteori dÀr vi gÄr igenom olika tekniker för bÄde hÄrdvara och mjukvara. Vi har Àven utfört empiriska tester pÄ ett datorkluster, dÀr vi har testat de tvÄ olika programmen Fluent och CFX, som utför CFD berÀkningar. För varje program sÄ har tre modeller anvÀnts för simuleringar med varierande antal berÀkningsnoder. Vi har undersökt vad som Àr mest lönsamt, att anvÀnda en eller bÄda CPU-kÀrnorna vid de olika simuleringarna.

Mot alla odds : Tre förÀldrars berÀttelser om icke-talande barns tidiga lÀs- och skrivlÀrande

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Att kÀnna sig hjÀlpt eller stjÀlpt : hur personer med schizofreni upplever mötet med vÄrdpersonalen

Bakgrund: Schizofreni finns hos 24 miljoner mÀnniskor i vÀrlden. Travelbee (1972) menar att enda sÀttet att uppnÄ omvÄrdnadens mÄl Àr att skapa en genuin mellanmÀnsklig relation. För ett gott bemötande behöver vÄrdpersonalen veta hur patienten upplever mötet. Det bör vara mottagarens behov som styr. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med schizofreni upplever mötet med vÄrdpersonalen.

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing pÄ den svenska marknaden

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida hedge- och aktiefonders avkastning pÄverkas av samma riskfaktorer. Vidare syftar studien Àven till att undersöka om hedgefonders och aktiefonders riskexponering Àr konstant över tiden eller ej. Slutligen analyseras Àven hedgefonders förmÄga att förutspÄ upp och nedgÄngar pÄ marknaden och dÀrmed generera överavkastning. Det angreppssÀtt som har anvÀnts i undersökningen Àr av det kvantitativa slaget, dÀr regressionsanalyser har genomförts för att undersöka svenska hedge- och aktiefonders riskexponering samt svenska hedgefonders market-timing förmÄga. Studien bygger pÄ avkastningsinformation, under tidsperioden 2001-2004, för 20 hedgefonder och 20 aktiefonder.

Gymnasieskolans Uppdrag. : Hur görs mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar?

Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.

Olika lÀrares pedagogiska strategier för elever i komplicerad lÀrandesituation : Different teachers educational strategies for pupils in special needs

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

Mellanchefens arbetsmotivation : En kvalitativ studie kring arbetsmotivation utifrÄn mellanchefens perspektiv

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i vÄra svenska dagligvarubutiker med mÄlet att genom optimal styrning nÄ upp till uppsatta avdelningsmÄl. Detta samtidigt som personalen stÀller krav pÄ sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmÀrksammas. Detta stÀller höga krav pÄ att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, dÄ motiverade individer tenderar att prestera bÀttre resultat Àn ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer sÄsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor Àr centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Hur löser gymnasieelever ett rikt problem? : En undersökning om vilka uttrycksformer gymnasieeleveranvÀnder nÀr de löser ett rikt matematiskt problem

I denna uppsats lÀgger jag fokus pÄ att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillÀmpar nÀr de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjÀlp av empirisk data. Syftetmed arbetet Àr att undersöka hur nÄgra elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet löser ett riktproblem. TvÄ grupper elever som gÄr i tvÄ olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjÀlp av ?KLAG-matrisen?, dvs.

Hur hanterar chefer konflikter pÄ arbetsplatsen?

Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

HÀlsoekonomiska utvÀrderingar i svenska lÀkemedelskommittéer - Attityder och anvÀndning

Lagen om lÀkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebÀr att det i varje landsting ska finnas minst en lÀkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet Àr att verka för en tillförlitlig och rationell lÀkemedelsanvÀndning, grundad pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera lÀkemedel till en sÄ kallad baslista. I denna uppsats görs en enkÀtstudie av kommittéernas attityder till och anvÀndning av hÀlsoekonomiska utvÀrderingar vid dessa rekommendationer. För att fÄ en uppfattning om detta har en representant frÄn varje kommitté i Sverige svarat pÄ frÄgor som berör beslutskriterier, informationskÀllor, utbildning samt attityder till och anvÀndning av utvÀrderingars resultat.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->