I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor.

Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt.

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster).

Callcenter- och telemarketingbranschen är en snabbt växande sektor som de senaste åren ofta uppmärksammats i media på grund av brister i arbetsmiljön. Denna undersökning gjordes med fackförbundet HTFs egen rapport som bakgrund. Enkäter delades ut till anställda i fem företag av varierande storlek, alla verksamma inom callcenter och telemarketing och belägna inom Norrbotten. Syftet med denna studie var att få fram de specifika problemområden som finns inom arbetsmiljön i denna bransch. Undersökningen koncentrerades på respondenternas upplevelse av sin situation.

Cryptosporidium parvum är en parasit som orsakar mild till allvarlig diarré hos unga kalvar. Den sprids snabbt i en besättning och det är önskvärt att snabbt kunna identifiera patogenen för att bryta smittkedjan. I svenska mjölkbesättningar dominerar dock Cryptosporidium bovis hos unga kalvar och även kryptosporidiearterna C. ryanae och C. andersoni har återfunnits i åldersgruppen.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår varierande arbetsuppgifter. Omvårdnad är ett omsorgsyrke där patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats på tolv vetenskapliga artiklar.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.