Sökresultat:
2163 Uppsatser om Varierande arbetssätt - Sida 32 av 145
Etik och Genteknik - En innehÄllslig idéanalys av den svenska synen pÄ genteknik
Ett nytt politikomrÄde hÄller pÄ att ta form, nÀmligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi vÀljer att reglera detta nya kunskapsomrÄde avslöjar bland annat hur vi ser pÄ individens rÀtt kontra samhÀllets nytta. Bakom vÄr lagstiftning gÀllande genteknik ligger sÄledes etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning den svenska synen pÄ genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, prÀglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som anvÀnds för att fullgöra syftet Àr en innehÄllslig idéanalys, dÀr idealtyper konstrueras som analysverktyg.
GrÀnsen mellan arbete och övrigt liv : En kvalitativ intervjustudie med personal pÄ Fryshuset
Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan pĂ„verka gĂ„ngen genom freezing, dĂ„ individen stannar upp och Ă€r oförmögen att fortsĂ€tta att gĂ„. Detta Ă€r ett mycket besvĂ€rande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Ăven gĂ„nghastighet kan förbĂ€ttras med hjĂ€lp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.
SprÄkstörning hos elever : hur olika pedagoger arbetar för att minska elevers tal och sprÄkutveckling
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och talpedagoger anser sig ge barn med sprÄkstörningar goda förutsÀttningar för att frÀmja deras tal- och sprÄkutveckling i förskolklass samt Är 1 och 2. I syfte att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen intervjuades sex olika pedagoger: tvÄ förskollÀrare, tvÄ talpedagoger och tvÄ specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med sÄ kallade sprÄkstörda barn i Äldrarna 6-8 Är. Resultatet visar frÀmst pÄ respondenternas arbetssÀtt, men Àven deras kartlÀggningar över barns sprÄkutveckling och respondenterna nÄgot differentierade syn pÄ vad en sprÄkstörning innebÀr. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad sprÄkundervisning samt att kartlÀggningar Àr betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i sprÄket. Elevens starka sidor/sinnen mÄste tas tillvara i undervisningen för att eleven med sprÄkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lÀttare.
(O)RÀttvisa betyg : En studie om gymnasielÀrares tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀtta valida betyg
Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en diskurs kring huruvida lÀrares betygsÀttning Àr korrekt eller ej. Studier visar pÄ att elevers kunskaper i skolÀmnen sjunker medan betygsmedelvÀrdet Ärligen ökar. Vi vill i denna studie fÄ en fördjupad kunskap i gymnasielÀrares arbete med att sÀtta korrekta betyg, alltsÄ betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrÄn kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvÀgagÄngssÀtt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingÄende aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer Àven belysa vad lÀrare eventuella upplever för svÄrigheter med sina tillvÀgagÄngssÀtt och hur de kommer tillrÀtta med dessa svÄrigheter.
"SÄ lÀnge jag har ett jobb som inte kÀnns sjÀlsdödande..." : Ungdomar pÄ Komvux och deras tankar kring karriÀr
Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn pÄ sin nuvarande karriÀr och framtida karriÀrmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 Är som studerade heltid minst fem kurser pÄ ett komvux inom Stockholms lÀn. Metoden som tillÀmpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. UtgÄngspunkten var att ge en inblick i individens inre vÀrld med fokus pÄ vilka inre faktorer som spelar in vid karriÀrvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas frÀmsta mÄl Àr att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in pÄ olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.
Mobbning i skolan. : Vad Àr det och hur kan det förebyggas?
Mobbning Àr ett stort problem pÄ skolorna runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. För elever Àr det en grundlÀggande rÀttighet att kunna kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta Àr en litteraturstudie som sammanstÀller forskning kring mobbning, olika ÄtgÀrdsprogram samt vilka effekter olika ÄtgÀrdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar nÄgon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfÀllen. Olika ÄtgÀrdsprogram har utvecklats som ett sÀtt att förebygga samt stoppa mobbning.
Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa : Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa
Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.
TrÀningsmotivation - en upplevelse
Syftet med detta examensarbete var att öka förstÄelsen för den individuella upplevelsen av olika trÀningsmotiv. Tio kvinnor i Äldrarna 21-54 Är intervjuades. De frÄgestÀllningar som utgicks ifrÄn var vilka mÄl dessa individer hade med sin trÀning samt vilka upplevelser som var relaterade till valda mÄl och trÀningsbeteenden. Intervjusvaren tolkades med hjÀlp av teorin om sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visar att till synes likartade mÄl kan ha olika innebörd för olika individer.
Programmering pÄ gymnasiet : En studie av viktiga faktorer i programmeringsundervisningen pÄ gymnasiet
Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.
Psittacos : smittspridning, sjukdomsbild och profylax
Psittacos eller papegojsjuka Àr en zoonotisk sjukdom som frÀmst drabbar fÄglar, men i mindre omfattning Àven dÀggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulÀra bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fÄglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nÀssekret. Utsöndringen Àr ofta intermittent och kan sÀttas igÄng av stress. BÄde fÄglar och mÀnniskor fÄr framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men Àven oral och kontaktsmitta Àr möjlig.Symptombilden Àr varierande hos bÄde fÄglar och mÀnniskor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, sÄsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.
AnstÀlldas motivation till rörlighet pÄ ett industriföretag : en fallstudie pÄ Sandvik SMC
Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.
Fritidspedagogens yrkesroll : En studie om fritidspedagogers syn pÄ sin yrkesroll
Undersökningen var grundad pĂ„ hur fritidspedagoger ser pĂ„ sin yrkesroll. Om deras utbildning stĂ€mmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Ăr fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen Ă€r idag involverad i bĂ„de skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i bĂ„de fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de pĂ„ sin yrkesroll. Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa intervjuer.
Isnavigering : Finns behovet av vidareutbildning hos svenskt nautiskt befÀl?
I denna undersökning har vi tittat pĂ„ aktiva svenska nautiska befĂ€ls erfarenheter och Ă„sikter om isnavigering i Ăstersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivĂ„ Ă€r i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Ăstersjön har pĂ„verkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i sĂ„ fall vilka moment en sĂ„dan kurs skulle behövainnefatta. Vi har Ă€ven undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingĂ„ idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrĂ„n respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar Ă€ven att de som genomgĂ„tt en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillrĂ€cklig. Behovet och viljan att genomgĂ„ en isnavigeringskurs Ă€r högt enligt respondenterna.
VarumÀrkesbyggande i distributionskanalen - En studie av Coop Sverige och Findus
Syftet med uppsatsen Àr att urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumÀrkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumÀrke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumÀrkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vÄr undersökning har vi anvÀnt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, Àven om den haft sin utgÄngspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av tvÄ fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts frÀmst utifrÄn sin position som varumÀrkesinnehavare av EVM respektive LMV.
Musik som didaktiskt verktyg för barns lÀrande i förskoleklass
Musik Àr en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs pÄ morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller sprÄklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mÄn förskollÀrarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att frÀmja elevernas lÀrande, samt pÄ vilket sÀtt de talar om musikens potential. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats, vilka Àr: ?Hur anvÀnder lÀrarna musik i förskoleklass för att frÀmja lÀrandet? samt ?PÄ vilket sÀtt talar de för studien utvalda förskollÀrarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀnds en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollÀrare i varierande Äldrar, kön och Är som verksamma förskollÀrare i förskoleklass har intervjuats.