Det finns idag mÄnga studier och mycket forskning som behandlar Àmnet livsmedelssvinn pÄ olika sÀtt. Jobbet mot svinn i samhÀllet har tydliggjorts men flera studier visar pÄ att problemet kvarstÄr. Denna studie har som mÄl att undersöka arbetet mot svinn och lyfta fram rutiner samt utvecklingsmöjligheter utifrÄn en specifik livsmedelsbutiks dagliga arbete.Denna kvalitativa fallstudie Àr utformad genom ett antal semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuers respondenter representerar olika yrkesroller och nivÄer i en livsmedelsbutik.I resultatet av dessa intervjuer visas det att mÄnga av grundtankarna Àr lika och att det finns fÀrdiga rutiner för efterarbetet mot svinn. Det kom Àven fram att det finns mÄnga olika angreppspunkter för att komma Ät problemet svinn. Ett flertal metoder för att komma Ät svinnet, som anvÀndes av respondenterna, pressenteras dÀrför i denna studie.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vÄrdade samt hur de upplevde bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fÄtt MRSA fick en stor kÀnslomÀssig pÄverkan pÄ livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde pÄ dÄlig personlig hygien.

HuvudÀmnet för uppsatsen Àr smÄ barn som utsÀtts för vÄld inom familjen. Syftet Àr att undersöka hur ett antal verksamheter i GöteborgsomrÄdet som vÀnder sig till barn som utsatts för vÄld inom familjen, arbetar med barn i Äldern 0-6 Är. Syftet Àr Àven att jÀmföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjÀlp och stöd till smÄ barn, i relation till relevant forskning. De frÄgestÀllningar som varit aktuella Àr:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med smÄ barn (0-6 Är) som blivit utsatta (eller bevittnat) vÄld inom familjen? o Vilka behov av hjÀlp och stöd har smÄ barn som utsatts för vÄld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjÀlp till smÄ barn som utsatts för vÄld ut i GöteborgsomrÄdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma frÄn sex olika verksamheter i GöteborgsomrÄdet som riktar sig till barn som utsatts för vÄld.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares insikter, syfte och arbetsmetoder för att genom barnlitteratur utveckla barns socioemotionella förmÄgor. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr vilka insikter, vilket syfte och pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur med denna fokus. För att undersöka detta anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod dÀr sex verksamma förskollÀrare med varierad Älder och arbetslivserfarenhet deltar. Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna har en insikt i att barnlitteratur kan utveckla barns socioemotionella förmÄgor. Trots denna insikt visar resultatet pÄ att barnlitteratur med fokus pÄ socioemotionell utveckling inte Àr prioriterad utan anvÀnds i samband med hÀndelser som uppstÄr i barngruppen.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

I en vÀrld dÀr individer möts av mÀngder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att mÀnniskor har svÄrt att engagera sig och ha den förstÄelse som krÀvs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nÀmns ofta som en förklaring till mÀnniskors olika kunskapsnivÄ och förstÄelse. I mÀnniskors yrkesmÀssiga roll tas denna förmÄga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förstÄelse hos enskilda nÀringsidkare, en företagsform dÀr privatekonomin och nÀringsverksamhetens ekonomi Àr nÀra sammankopplade.

Bakgrund: MÄnga personer i Sverige drabbas av diabetes typ 2 varje Är. Insjuknandet medför att flera livsstilsförÀndringar bör göras för att komplikationer ska undvikas. Orems omvÄrdnadsteorier om egenvÄrd, egenvÄrdsbrist och om omvÄrdnadssystem tillÀmpades som teoretisk utgÄngspunkt i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Denna studie syftar till att ge mer kunskap om vad handlÀggare och brukare anser vara ett etiskt korrekt bemötande. FrÄgestÀllningarna handlade om vilken generell syn respondenterna hade pÄ korrekt etiskt bemötande, vilka konkreta förhÄllningssÀtt som bidrog och hur mycket man ansÄg att brukarna kunde pÄverka sin situation.Empirin bestod av intervjuer med fyra handlÀggare och tre brukare. UtifrÄn förförstÄelsen att det fanns olika förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder bland socialarbetare konstruerades det semistrukturerade frÄgeformulÀret. Ansatsen Àr huvudsakligen induktiv och baserad pÄ ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. Empirin analyserades utifrÄn teorier om etik, makt och rollteori.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

I uppsatsens inledning pÄtalas att medier influerar samhÀllet och dÀrigenom mÀnniskors sÀtt att vara och kÀnna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhÀllets syn pÄ text framhÄlls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen Àr att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lÀsstimulerande arbete i ett samhÀlle som ses stÄ inför ett nytt textlandskap. Resultatet Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvÀrgruppen Unggruppen pÄ Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lÀsstimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga pÄ folkbibliotek.Det teoretiska ramverket bestÄr av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av Roger SÀljö.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vÄrdade samt hur de upplevde bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fÄtt MRSA fick en stor kÀnslomÀssig pÄverkan pÄ livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde pÄ dÄlig personlig hygien.