I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment dÀr 151 deltagare fick svara pÄ en enkÀt. Det fanns fyra olika versioner av enkÀter dÀr brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men Àven orten dÀr brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende pÄ brottsoffrets sexuella lÀggning, dock visade det sig att unga kvinnor har nÄgot mer empati Àn unga mÀn. Resultatet gav inte heller nÄgon skillnad i ungdomars empati beroende pÄ ort. Dock upptÀcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kÀnde deltagarna mer empati för en homosexuell man Àn en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.

RosengÄrd har sedan december 2008 prÀglats av kravaller, dÀrför tillsattes en kommendering för att Äterskapa en trygg och sÀker stadsdel. Syftet med denna rapport Àr att belysa vilka arbetsmetoder som polisen anvÀnt sig av i samband med kommenderingen samt att ÄskÄdliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen pÄ intervjuer med bitrÀdande chefen för nÀrpolisomrÄdet dÀr RosengÄrd ingÄr. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden har lÀnge kÀmpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation Àr nödvÀndigt för att stÀrka patientsÀkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie Àr en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter dÄ de genomför stödsamtal. Vidare Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse om kuratorers praktik Àr mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

Bygg- och anlÀggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad dÄ liknande arbetsmetoder har anvÀnts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som Àr mer effektiva i förhÄllande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anlÀggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka ÄtgÀrder som krÀvs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvÀrderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig pÄ en uppsÀttning av utvÀrderande frÄgor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anlÀggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien Àr att utifrÄn de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförstÄelse i projekt.

Markus och Kitayama definierar oberoende jag som ett jag som Ă€r sjĂ€lvstĂ€ndig och separat frĂ„n andra individer. Kollektivt jag definieras som ett sammankopplat till andra individer. Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser kring identitet som en person med invandrarbakgrund har. MĂ„let var Ă€ven att undersöka vad som pĂ„verkade individens upplevelser kring identiteten. Åtta intervjuer genomfördes genom chat, dĂ€r deltagarnas Ă„lder varierade mellan 20-46 Ă„r.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest anvÀnda modellen inom kartlÀggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hÀnsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstÄ arbetsrelaterade risker bÀttre. ForskningsfrÄgorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades pÄverka medarbetarnas hÀlsa. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 Är, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att med hjÀlp av moderna arbetssÀtt fÄ en arbetsgÄng med stÀndiga förbÀttringar inom anlÀggningsbranschen. Sökandet sker med hjÀlp av litteraturstudier kring ISO 9000 och LEAN samt studiebesök vid tvÄ företag, Hauler&Loaders Arvikafabriken (Volvo Wheel Loaders AB) samt PartnerTech Karlskoga AB. Detta Àr företag som under tid arbetat med dessa frÄgor och som nÄtt goda resultat.Det framkommer att ISO 9000 Àr mycket öppet och inte detaljstyrande men att det finns vinster att hÀmta genom nyttjande av standarden. Kunder fÄr en bekrÀftelse pÄ att företaget i frÄga har uppnÄtt en god lÀgstanivÄ och det certifierande tredjepartsföretaget kan under externa revisioner hjÀlpa till att förbÀttra kvalitetssystemet. LEAN dÀremot Àr mer handfast Àven om det precis som ISO 9000 innehÄller en stor del vision och filosofi.Studiebesöken har mynnat ut i ett flertal handfasta arbetsmetoder redo att anpassas för tester inom anlÀggningsbranschen.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka elevens lÀsvanor och synliggöra vad som vÀcker lÀslust hos elever som regelbundet lÀser böcker pÄ sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex lÀsvana elever i Ärskurs 4 samt deras klasslÀrare.  Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas lÀsning, för deras lÀslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv kÀnsla vid lÀsningen, dÀr nÄgra beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville lÀsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde Àven beskriva flera goda fördelar med deras litteraturlÀsning, bÄde praktiska och mer personliga.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frÄgestÀllningarna Àr: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen pÄ förskolan??. Denna var en av de viktigaste frÄgan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag tvÄ till som jag utgÄr frÄn ?Varför anvÀnder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Det hÀr examensarbetet har syftat till att svara pÄ hur filmen anvÀnds som undervisningsverktyg och hur lÀrare ser pÄ filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus lÄg pÄ gymnasieskolan och framför allt Àmnena Svenska och Engelska. Fem lÀrare intervjuades utifrÄn tre olika teman (synen pÄ filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mÄl) och de resultat som framgick stÀlldes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nÀmnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans vÀrld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlÀgset litteraturen och att anvÀnda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssÀtt.