Stereotypa uppfattningar om mĂ€nniskor grundar sig pĂ„ egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, sĂ„ kallade standards, vid bedömning av andra. UtifrĂ„nteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frĂ„nolika typer av gymnasieprogram varierade och pĂ„verkades. Åttiotrepersoners enkĂ€tsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, frĂ„n ett studie- elleryrkesförberedande program.

Abstract Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolÄren 1 till 5 genomförts. Klassrumsobservationerna utfördes vid olika lektionstillfÀllen dÀr grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssÀtt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema dÀr kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. LÀrarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrÄn begreppsbildning, formalisering och funktionalisering.

Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Syftet med studien var att ÄskÄdliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt och Äsikter kring barnens sprÄkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgot samarbete mellan verksamheterna kring barnens sprÄkutveckling. Slutligen var vÄr avsikt att ta reda pÄ om pedagogerna anser att samarbetet hÀmmas om verksamheterna inte Àr samlokaliserade. För att söka reda pÄ liknande undersökningar som gjorts tidigare, anvÀnde vi oss av Internet. Vi anvÀnde oss av sidan www.uppsatser.se dÀr vi skrev in barn, sprÄkutveckling och samarbete.

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

En sÀker identifiering av hÀstar Àr viktig nÀr det gÀller avel, spelsÀkerhet, försÀljning,smittskydd och livsmedelssÀkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra olikaidentifieringsmetoder med avseende pÄ sÀkerhet och enkelhet vid avlÀsning, hÄllbarhet övertid, som inte kan manipuleras, kostnader, arbetsmetoder och djurvÀlfÀrd. ChipmÀrkning ochfrysmÀrkning Àr de identifieringsmetoder som anvÀnds i Sverige idag. I denna studie harocksÄ andra förekommande metoder sÄsom brÀnnmÀrkning, tatuering och öronmÀrkningstuderats. BrÀnnmÀrkning, chipmÀrkning och frysmÀrkning Àr sÀkra metoder vid avlÀsning, dehÄller över tid och Àr svÄra att manipulera.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt som syftar till att lÀrande sker i utemiljö. Det Àr ocksÄ ett vÀxelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de sÄg pÄ Àmnet som ett verktyg för barns lÀrande.

Ett företags organisationskultur bestÄr av ett gemensamt vÀrdesystem som har en meningsskapande funktion för de anstÀllda i företaget som identifierar sig med organisationen. I en företagsfusion, dÀr tvÄ eller flera företag gÄr samman, har det visat sig vara svÄrt att förena olika organisationskulturer pÄ grund av motstÄnd frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning kring detta har till stor del fokuserat pÄ de anstÀlldas agerande i en fusion. Syftet med denna studie var att undersöka hur anstÀlldas meningsskapande i en fusion pÄverkades av deras identifikation med organisationen. Med en kvalitativ intervjustudie undersöktes hur anstÀllda i fyra företag hade upplevt en fusion av företagen.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas.

I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrÄn organisationers och kommunala tjÀnstemÀns erfarenheter. Studien lyfter Àven fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjÀnstemÀnnens arbetssÀtt kring förÀndrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken Àr ett komplext socialt problem som kan vara svÄrt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vÄr urvalsprocess hade vi i förvÀg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och pÄ nÄgot sÀtt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod dÀr intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

Tidigare forskning har visat att beroende pÄ vilken utbildning man lÀser varierade den emotionella empatin. DÀremot saknas forskning pÄ andra empatikomponenter angÄende skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om empatin skiljer sig beroende pÄ vilket högskoleprogram som studeras. En enkÀtundersökning om empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. EnkÀten mÀter Davis (1983) mÄngdimensionella syn pÄ empati och bestÄr av fyra delskalor.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lĂ€rande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle Specialpedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vĂ„r studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande Ă„lder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.