Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Denna uppsats behandlar elevers förmÄga att tala inför andra mÀnniskor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrÄn tvÄ problemformuleringar. Dessa Àr ?Hur arbetar lÀrarna för att utveckla eleverna till sÀkra talare? och Vilken Àr lÀrarens personliga instÀllning till detta omrÄde?? Jag valde ut fyra olika lÀrare som jag sedan intervjuade genom att stÀlla nio frÄgor.Resultatet av min undersökning blev att tvÄ av de intervjuade lÀrarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var ocksÄ dessa lÀrare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det Àr mÀngden taltrÀning som Àr av allra största vikt.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning pÄ gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gÀrna diskuterar pÄ religionsundervisningen samt att de hellre lÀser om sekter och Afrikas religioner Àn om de fem vÀrldsreligionerna. I den hÀr studien lÀggs fokus pÄ lÀrare som undervisar i kÀrnÀmneskursen religionskunskap A pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar, vi stÀllde tretton frÄgor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lÀrarna ser pÄ kursplanen, innehÄllet, metoden och religionskunskap AŽs relevans som kÀrnÀmne och dess framtid.

Denna studie handlar om anvÀndningen av lÀroboken i svenska pÄ gymnasiet. Forskningen sÀger att undervisningen lÀnge och fortfarande Àr styrd av lÀroboken. Jag ville ta reda pÄ om det fortfarande var sÄ. Genom enkÀtundersökningar bland lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola har jag tagit reda pÄ vilka förestÀllningar som finns bland dem. Jag har ocksÄ frÄgat lÀrarna om deras anvÀndande om IKT i undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur fem elever som ligger högt pÄ en provÄngestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som lÀser i grundskolans senare Är valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgÀnglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkÀt som mÀter provÄngest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poÀng? valdes ut för intervju.

Syftet med vĂ„rt arbete var att ta reda pĂ„ vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick frĂ„n undersökningar som gjorts inom detta omrĂ„de. Vi ville ocksĂ„ undersöka vad lĂ€rarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska Ă€r EPÅL- projektet (Engelska PÅ LĂ„gstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i Ă„r 1.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt NĂžrretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Titel Fyra faktorer mot ett lyckat kundmöteFörfattare Nathalie Lindenhall & Matilda ÅsĂ©nKurs Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs UniversitetTermin VĂ„rterminen 2014Handledare Orla VigsöSidantal 49 sidor (exklusive referenser och bilaga)Antal ord 18 713 ord (exklusive referenser och bilaga)Syfte Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den kommunikativa samförstĂ„elsen mellan PR-byrĂ„er och deras kunder under ett kundmöte.Metod Sju kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie visar att PR-byrĂ„er gynnas av att arbeta med förberedande Ă„tgĂ€rder inför ett kundmöte för att snabbare och mer kontrollerat kunna uppnĂ„ en kommunikativ samförstĂ„else med kunden.Research, kommunikation, frĂ„gor och förtroende Ă€r fyra huvudfaktorer som studien har mynnat ut i. Genom att arbeta med dessa skapas goda förutsĂ€ttningar för djupa dialoger, ömsesidig förstĂ„else och lĂ„ngsiktiga kundrelationer. Huvudfaktorerna samspelar bĂ„de med varandra och med andra underfaktorer sĂ„som relation, strategi och personkemi för att lyckas uppnĂ„ en samförstĂ„else mellan PR-konsult och kund..

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor pÄ förskolor. Vi har ocksÄ velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor skiljer sig Ät pÄ olika förskolor beroende pÄ var de Àr geografiskt placerade. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi gjort en kvalitativ undersökning pÄ kommunala förskolor belÀgna i storstad och pÄ landsbygd utan nÄgon uttalad miljöprofilering. UtifrÄn vÄr empiri som vi har analyserat i relation med vÄr teori har vi diskuterat och lyft fram vÄr frÄgestÀllning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsÀtt och arbetsmetoder dÄ de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frÄgan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svÄrigheter bÄde i storstad och pÄ landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avstÄndet till skogen utgör ett hinder.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hÀnsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och Àven hur de förhÄller sig till barnens egna leksaker.För att finna svar pÄ ovan nÀmnda frÄgor har vi bedrivit studier av sÄvÀl svensk som utlÀndsk litteratur. Vi har Àven genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollÀrare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes pÄ plats pÄ respektive enhet.Med litteraturens hjÀlp har vi mÄlat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet gÄr det Àven att lÀsa om hur pedagoger anvÀnder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan pÄverka barn.Det gÄr inte att ge ett entydigt svar pÄ frÄgan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade pÄ en hel del skilda tankar.

Studiens syfte Àr att belysa nÄgra yrkesverksamma elbasisters syn pÄ egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer anvÀnts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berÀttar om sin syn pÄ övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna studie Àr ett hermeneutiskt perspektiv dÄ mÄlet Àr att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvÀrld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen Àr att spela tillsammans med andra och lyssna pÄ musik.

Syftet med studien var att undersöka hur patienterna pĂ„ en ortopedisk avdelning uppfattade sin postoperativa smĂ€rtbehandling och tillfredsstĂ€llelse med vĂ„rden. Metod: En enkĂ€tstudie med konsekutivt urval gjordes under hösten 2010 pĂ„ en ortopedisk avdelning pĂ„ ett sjukhus i Mellansverige. Urvalet bestod av 47 ortopediska patienter, bĂ„de mĂ€n och kvinnor, som genomgĂ„tt operation och enkĂ€ten, som berörde hela den postoperativa vĂ„rdtiden, lĂ€mnades ut postoperativ dag tre. Åldrarna varierade mellan 23 och 82 Ă„r. Resultat: Majoriteten av patienterna ansĂ„g sig nöjda med smĂ€rtbehandlingen och sin tid pĂ„ avdelningen.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan pĂ„verka möjligheten för spelare att hamna i tillstĂ„ndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka pĂ„verkan av olika bestraffningstyper pĂ„ spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade pĂ„ Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att dĂ€refter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade frĂ„n en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fĂ„nga spĂ„r av flow-tillstĂ„ndet i deras kroppssprĂ„k. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jĂ€mförelse av spelversionerna.

Syftet med studien var att studera hur fenomenet sjÀlvlÀkning framstÀlldes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras sjÀlvlÀkning i artiklarna? (3) Hur framstÀlls sjÀlvlÀkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan Ären 1996-2007. Studiens position Àr postmodern.

PÄ senare tid har smarta mobila enheter fÄtt en allt större roll i vardagen och det finns en uppsjö av applikationer till dessa. Den som Àr uppmÀrksam kan upptÀcka att prestandan och anvÀndarupplevelsen kan variera kraftigt mellan olika applikationer. Prestandaoptimering Àr en viktig del i utvecklingsprocessen för mobila applikationer eftersom mobila enheter ofta har betydligt mer begrÀnsade resurser jÀmfört med till exempel persondatorer. Eftersom prestanda Àr komplext med mÄnga faktorer som spelar in kan man anvÀnda sig av verktyg för att underlÀtta optimeringsarbetet. För att hitta de mest lÀmpliga verktygen för prestandaoptimering av Android-applikationer har en utvÀrdering av en delmÀngd verktyg som finns pÄ marknaden utförts.