Sammanfattning Syftet med studien Àr att undersöka vilka förhÄllningssÀtt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fÀder samt vilka erfarenheter invandrade fÀder har av mötet med förskolan. Examensarbetet Àr grundat pÄ kvalitativa metoder. Empirin bestÄr av semistrukturerade intervjuer med invandrade fÀder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgÄngen presenteras systemteori som ger redskap i förstÄelsen för samspelsmönster med andra mÀnniskor, LÀroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhÄllningssÀtt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att fÄ till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och sÀrskolans undervisning. Rapportens syfte Àr att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i sÀrskolan. Studien Àr genomförd i en medelstor stad och alla informanter Àr verksamma pÄ samma skola. Vi har utfört den hÀr studien med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Att arbeta evidensbaserat innefattar bÄde ett förhÄllningssÀtt och en process, vilket stÀller krav pÄ den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie anvÀndes och artiklarna valdes utifrÄn systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, frÄn fyra olika lÀnder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Idag möts vi mÀnniskor av allt mer reklam och varumÀrken dÀr företagen konstant strÀvar efter att öka försÀljning samt stÀrka sitt varumÀrke pÄ marknaden. Det stora arbetet med att differentiera och kommunicera sitt varumÀrke har pÄ sÄ sÀtt blivit vÀldigt viktigt dÄ utbudet vÀxer. Den tidigare mass- och relationsmarknadsföringen har i mÄnga avseenden fokuserat pÄatt kommunicera produkterna och varumÀrket kring dem. I den framvÀxandesamhÀllskulturen dÀr fokus pÄ upplevelser av en produkt och dess varumÀrke börjat vinna mark, blir en ny typ av marknadsföring viktig, nÀmligen sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring syftar till att via mÀnniskans fem sinnen pÄverka och erbjuda kunder en upplevelse som ges via stimulis riktade till sinnena.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmÀklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess pÄverkan för arbetsprestationen. Jag har anvÀnt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. NÄgra av de slutsatser som framkommit Àr bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende pÄ individ och dÀrmed fastighetsmÀklare. Nöjda kunder, trivsel pÄ arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mÀklarna. Cheferna bör skapa en bÀttre dialog med mÀklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers lÀsförmÄga genom intensiv skrivtrÀning. Med lÀsförmÄga menar vi inte bara sjÀlva förmÄgan att kunna lÀsa utan Àven elevernas sjÀlvförtroende, hur de upplever lÀsning samt deras lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i Ärskurs sju frÄn en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sÀtt att lÀra.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lÀrare ska bemöta och stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i Àmnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar lÀs- och skrivsvÄrigheter och religionskunskap utifrÄn ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden dÀr reflektion och samtal fÄr en djupare roll Àn den kvantiativa metoden. VÄra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lÀrare i mellanstadiet som undervisar i de samhÀllsvetenskapliga Àmnena. Respondenterna arbetar pÄ skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lÀrare anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lÀrarna fick stöttning och hjÀlp i undervisningen av specialpedagog.

Konsultbolagens affĂ€rsidĂ© gĂ„r ut pĂ„ att sĂ€lja sin kunskap till andra företag. Den kunskap som konsultbolagens anstĂ€llda innehar och skapar, ligger dĂ€rför till grund för företagets redovisade resultat. Kunskap i sig Ă€r svĂ„r att mĂ€tta och ofta diskuterar studier den organisatoriska kunskapen, d.v.s. kunskapen som finns inom företaget i form av ledningsstrategier och lösningar. Det finns relativt fĂ„ studier som tar upp sambandet mellan kunskapen inom företaget och det redovisade resultatet, dĂ€rför har vi för avsikt besvara frĂ„gan; Hur pĂ„verkar det redovisade resultatet personalomsĂ€ttning och dĂ„ i förlĂ€ngningen kunskapen i konsultföretag?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserat pĂ„ Ă„rsredovisningarna frĂ„n Semcon, Sweco och ÅF under en 10-Ă„rs-period.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra vÀrldskriget och Förintelsen. Planeringen Àr avsedd för elever i Ärskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra vÀrldskriget. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att eleverna, med hjÀlp av arkivmaterial, ska fÄ möta verkliga mÀnniskors berÀttelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berÀttelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmÄgor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. UtifrÄn det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgÄr frÄn en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mĂ€n, i Ă„rskurserna 1, 2, och 3 studerande pĂ„ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pĂ„ en enkĂ€t med sĂ„vĂ€l kvantitativa som kvalitativa frĂ„gor. Skolvalen föreföll baserade pĂ„ liknande omstĂ€ndigheter för deltagarna, i första hand bekvĂ€mlighetsskĂ€l, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrĂ€ckning pĂ„ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mĂ„lbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mĂ„nga fall Ă€ndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pĂ„ att gymnasievalen gjorts i för tidig Ă„lder för vissa individer..

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

In July 2011, new regulations regarding school libraries came into effect through a new education act for Swedish schools. The wording of the Act has been the basis of much discussion in which the concepts of "school library" and "access" makes it difficult to build consensus among different parties, why this can cause difficulties in ultimately construct equal access to school library. The purpose of this survey is to examine the interpretations and practices that exist around the school library and its functions among primary school principals. The principals have been selected on the basis that they themselves (the schools) already indicated that they do not have access to their own school library within the school premises. As a theoretical starting point, I used the school library researcher David Loertscher?s taxonomy for school leaders.

Titel 9A ? Klassen som ingen sÄgFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen Àr att se vilken betydelse SVT:s dokumentÀrserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma Àmnespedagoger i GöteborgsomrÄdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgÄende i alla vÄra intervjuer Àr att alla respondenterna, pÄ ett eller annat sÀtt, har tÀnkt igenom sin egen arbetssituation pÄ den skola de arbetar pÄ efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska fÀrdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt instÀllda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har vÀckt mÄnga frÄgor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhÀllsdebatt om dagens skolsituation.