Syftet för examensarbetet Àr att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt sprÄk och kultur anvÀnds inom samiska förvaltningskommuner. PÄ vilka sÀtt strÀvar pedagoger pÄ förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att frÀmja samiskt sprÄk och kultur bland förskolebarn i nÄgra utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av sÀrskilda regelverk? För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i tvÄ samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar pÄ olika sÀtt med de samiska sprÄken i förskolan.

Undersökningens syfte Àr att undersöka förekomsten av kÀnslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen Àr att med hjÀlp av en kvalitativ metod fÄ ökad förstÄelse av hur anstÀllda upplever, hanterar och pÄverkas av dessa kÀnslor. Den teoretiska grunden bygger pÄ Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat kÀnslan av att inte leva upp till omgivningens mÄl, normer och förvÀntningar. Individens attribuering pÄverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam.

SvÄrigheten inom rekrytering att hitta rÀtt person till rÀtt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begrÀnsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar pÄ de svÄrigheter som rekryterare sjÀlva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svÄrigheter med sina egna begrÀnsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begrÀnsningar bedömningsverktygen sÀtter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en sjÀlv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita pÄ sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svÄrigheter man upplever och hur man försöker lösa dem.

Forskningens syfte var att kartlÀgga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna pÄverkat dem samt vilka copingstrategier som anvÀndes. Metoden som anvÀndes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsÀtt. Undersökningen visade att stress var nÄgot som alla deltagande brottare har upplevt och som de pÄ olika sÀtt blivit pÄverkade utav. De flesta ansÄg att stressen frÀmst berodde pÄ tidsbrist, pressen att prestera samt förvÀntningar frÄn andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala sÄsom irritation och meningslöshet men ocksÄ fysiska som magont och nervositet.

Syftet med denna uppsats Àr att se hur effektiva metoder och resurshantering pÄverkaroffentliga förvaltningar i BorÄs. Vi för Àven en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller sÄsom Lean har för inverkan pÄ förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgÄngspunkt frÄn valda teorier samt intervjuer med administratörer anstÀllda pÄ offentligaförvaltningar i BorÄs. Detta för att fÄ ett medarbetarperspektiv pÄ hur effektivitets- ochresurshanteringstÀnket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller sÄsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnÄla. En mÀrkbar förÀndring Àr införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Syftet med studien Àr att belysa vad man som lÀrare bör tÀnka pÄ i mötet och i undervisningen med andrasprÄkselever för att de ska fÄ ett rikt svenskt sprÄk. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ en insyn i hur tvÄ mÄngkulturella skolor arbetar med mÄngfalden och hur man som lÀrare bemöter andrasprÄksförÀldrar. Jag har anvÀnt mig av 11 intervjuer för att fÄ kunskap om informanternas tankar om arbetet med andrasprÄkselever. Det informanterna har pÄtalat som viktigt Àr att andrasprÄkselever ska en god bas och utbyggnad av förstasprÄket. DÀrför Àr modersmÄlsundervisning och studieverkstÀder viktiga organisationer.

FrÄgestÀllning:- Hur har processen under implementeringen av lean upplevts ut medarbetarnas perspektiv inom Företaget?- Vilka skillnader finns mellan respektive implementeringsfas i Företaget?- Vilka verktyg inom lean har Företaget anvÀnt sig av?Syfte: Syftet Àr att med hjÀlp av en case-studie pÄ det utvalda Företaget undersöka hur implementeringen av lean har upplevts ur medarbetarnas perspektiv i respektive implementeringsfas samt vilka verktyg inom lean som har anvÀnts.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnts som sekundÀrkÀllor.Resultat: Undersökningen visade inga tydliga skillnader mellan fas 1,2 och 3 Àven om den visade pÄ att skillnader existerar dÄ svaren varierade nÄgot pÄ en del av frÄgorna som stÀlldes..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar till ett barn med Downs syndrom tÀnker om ett kommande skolval. Vilka förutsÀttningar blir viktiga, och hur eventuell information som de fÄr kan pÄverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola Àr varierade, och informationen kring detta kommer frÄn flera olika hÄll. Undervisning och stöd i grundskola respektive sÀrskola organiseras pÄ olika sÀtt, vilket i sig skapar olika förutsÀttningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra förÀldrapar, och hur de tÀnker kring de olika alternativen..

HĂ„llbar utveckling Ă€r ett av de viktigaste Ă€mnena som diskuteras idag. Även nĂ€r det gĂ€ller stadsplanering har hĂ„llbarhet blivit en av de viktigaste frĂ„gorna att diskutera. I Sverige har vi under de tvĂ„ senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som prĂ€glats av en strĂ€van mot hĂ„llbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frĂ„gar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hĂ„llbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jĂ€mför hĂ€r tvĂ„ utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande pĂ„ hĂ„llbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Denna uppsats handlar om handledare pÄ ett fontÀnhus och hur de förhÄller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebÀr sjÀlvkÀnnedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhÄllningssÀtt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sÀtta grÀnser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig Ät beroende pÄ hur personlig/privat man som handledare vill vara. GrÀnsdragning Àr en del av arbetssÀttet pÄ fontÀnhuset. Att sÀtta grÀnser Àr viktigt dÄ man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Arbetet bygger pÄ resultaten frÄn en enkÀtundersökning, gjord bland barn och pedagoger, pÄ en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförstÄelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförstÄelse inom detta matematikomrÄde. Syftet med undersökningen Àr att kunna göra en jÀmförelse mellan barnens och pedagogernas enkÀter. Resultatet av enkÀterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhÄllande till barnens Älder. Pedagogernas svar lÀmnade mÄnga funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförstÄelse varierade.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Efter att ha arbetat som barnmorska och vÄrdlÀrare i Nepal i början av 2000-talet ficksynen pÄ reproduktiv hÀlsa ett bredare innehÄll. Att fördjupa sig i detta Àmne varintressant., dÄ det pÄverkade kvinnors liv pÄ mÄnga omrÄden. Syftet med denna studievar att beskriva faktorer som pÄverkade den reproduktiva hÀlsan för kvinnor i Nepal, ettfördjupningsarbete i kursen Reproduktiv & perinatal hÀlsa, som omfattar enlitteraturstudie av tio artiklar. Dessa har analyserats utifrÄn LeiningerssoluppgÄngsmodell, som var till stor hjÀlp att strukturera materialet i artiklarna.Resultatet visade att utbildning var en mycket central frÄga för kvinnors hÀlsosituationangÄende graviditet och HIV-smitta. TillgÄng till utbildning och vÄrd varierade pÄtagligtmellan landsbygd och tÀtort.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.