Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en inblick i hur verksamma lÀrare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehÄll i praktiken. För att fÄ reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lÀrare med varierade Äldrar pÄ sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lÀrarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lÀrarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver fÄ mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjÀlpa att sammanfoga teori och praktik nÀr det gÀller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Detta Àr en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus pÄ gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen Àr indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsomrÄden; hur gruppen anstÀllda pÄ Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen Àr strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som anvÀnds. Genomförande delen beskriver olika ÄtgÀrder för dessa verksamhetsomrÄden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka ÄtgÀrder som införts samt vilka som planerade att genomföras.

Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lÀrare ansÄg att elever bör ha i slutet av Är 3. Studien inleddes med en innehÄllsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och lÀromedel. Dessa analyserades utifrÄn lÀroplanens syn pÄ kunskap.  Sedan anvÀndes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkÀtundersökning bland lÀrare i Är 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i lÀromedlen var mÄnga och varierade, vilket visade att kursplanen lÀmnat ett stort tolkningsutrymme för lÀromedelsförfattare. EnkÀterna visade att de typer av kunskaper som lÀrarna vÀrderade högst var fÀrdigheter följt av fakta, förstÄelse och förtrogenhet..

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samhÀllskunskapsutbildningen pÄverkas av Sverigedemokraternas framgÄngar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Vi undersökte ocksÄ om lÀrarna har upplevt nÄgon attitydförÀndring hos eleverna vad det gÀller frÀmlingsfientlighet, intolerans och rasism samt tittat pÄ vad lÀrarna anser om den nya lÀroplanen dÀr samhÀllskunskapsÀmnet blir mindre pÄ yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare och resultatet analyseras utifrÄn teorier om olika demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tÀnkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende pÄ vilken demokratimodell som prÀglar lÀrarnas arbetsmetoder samt att lÀrarna ser olika pÄ betydelsen av Sverigedemokraternas framgÄngar och vilken inverkan den har pÄ undervisningen..

Den hÀr uppsatsen behandlar vad det innebÀr att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhÄller sig till en officiell bild av Àmnet KME. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra den officiella bilden av huvudÀmnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jÀmförts med hur Àmnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudÀmnet KME Àr. Resultatet visar pÄ att förskolans ramar och miljö har stor inverkan pÄ i vilken mÄn pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

I dag anvÀnds styrketrÀning som behandlingsform för olika mÄlgrupper inom fysioterapin. Utformningen av styrketrÀningsinterventioner varierar gÀllande upplÀgg av antal set, repetitioner och belastning. Studiens syfte var att undersöka hur styrketrÀning anvÀndes inom fysioterapeutisk rehabilitering och med vilka resultat. 18 kliniska studier innehÄllande styrketrÀningsinterventioner inkluderades. Studierna granskades och poÀngsattes enligt PEDros skala.

Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer Àr ofta mellan 50-70 Är gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon Àr att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vÀgg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas.Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom pÄ kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska.Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed dÀr sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet.Resultat: Patienter upplevde lite smÀrta i fem av sju studier.

TeknikÀmnet har, sedan det fick en egen kursplan, Äsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lÀrare verksamma i varierade Äldersgrupper, visade samma resultat gÀllande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgÄr att mÄnga lÀrare inte uppfattar sin Àmneskompetens som tillrÀcklig och att de inte vet hur de ska förhÄlla sig till Àmnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett lÀromedel, bestÄende av en elevbok och en lÀrarhandledning, som utgÄr bÄde frÄn Lpfö 98 och centrala innehÄllet för Är 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Bakgrund: Ökad fysisk aktivitet stĂ€ller ett högre krav pĂ„ energi och nĂ€ringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och nĂ€ringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock mĂ„nga dieter och kostrĂ„d i trĂ€ningskretsar och i media som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n det som Livsmedelsverket rekommenderar. För individer kan det dĂ€rför vara svĂ„rt att veta vad som Ă€r evidensbaserat och vad som inte Ă€r det nĂ€r det existerar ett stort informationsbrus.Syfte: Syftet med studien var att undersöka kĂ€nnedom, sjĂ€lvskattad följsamhet och attityder kring Livsmedelsverkets kostrĂ„d hos en grupp fysiskt aktiva vuxna.Metod: En kvantitativ studie gjordes dĂ€r en enkĂ€t distribuerades via mail till operativ personal pĂ„ Storstockholms Brandförsvar (SSBF) samt via Facebook (gruppen Kost & TrĂ€ning). Efter exkludering av data erhölls 127 besvarade enkĂ€ter. All data som erhölls bearbetades och analyserades sedan med hjĂ€lp av statistiska metoder.Resultat: Respondenterna i undersökningen visade sig ha bra kĂ€nnedom om kostrĂ„den.