En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar ? förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Huvudsyftet med denna studie är att belysa utvalda lärares och föräldrars perspektiv på hur föräldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete är väsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex föräldrar och fem verksamma lärare i en kommun i mellersta Sverige. Lärarna är verksamma på skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en är högstadielärare. Föräldrarna har ett till fyra barn, där de som är i grundskoleålder är mellan sju och sexton år, även här på varierande skolor.I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att föräldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgång.

Under produktionstiden på en byggarbetsplats spelar uppföljningen av nedlagd tid under projektets gång en viktig roll. Dels för att kunna jämföra nedlagd tid mot tid enligt budget/kalkyl men även för att kunna reglera ÄTA-arbeten genom att kunna tidsätta dem.Inom ramarna för detta examensarbete skall ett hjälpmedel för denna typ av uppföljning tas fram. Hjälpmedlet skall byggas upp med hjälp av Excel och skall struktureras upp genom referenser, formler samt villkorsstyrd formatering. Denna Excel-fil skall kunna användas i olika typer av projekt och skall efter rådande projektstruktur anpassas därefter.Delarna som hjälpmedlet skall kunna fungera som stöd till vid tidsättning av ÄTA-arbeternas omfattning, vid löneadministration samt totalt nedlagda tider på olika arbetsmetoder/material.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

För ett serviceföretag är det väsentligt att kunna leverera tjänstekvalitet för att tillfredsställa kunden. Tjänsternas immateriella produktkaraktär gör det emellertid svårt för serviceleverantören i allmänhet och professionella tjänsteleverantörer i synnerhet att säkerställa kvalitet. Syftet med detta arbete är att utveckla en kontrollmodell som kan användas av professionella tjänsteleverantörer som ett hjälpmedel i arbetet att säkra servicekvalitet. Modellen bygger på relevant teori och består av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Bergkaraktäriseringssystem såsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) används ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktär och kvalitet. Informationen underlättar planeringen och det fortsatta arbetet genom att påvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De två vanligaste systemen för att karaktärisera berg är RMR och Q, vilka båda med hjälp av fältbedömningar och beräkning betygsätter den aktuella bergmassan. RMR och Q har här använts för att karaktärisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad byggnation. Resultaten av karaktäriseringen med de båda systemen skiljer sig åt på vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvägagångssätt.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. ?.

Huvudtemat för min studie är ägarkommunikation. Den handlar om hur Lantmännen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbättra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. Lantmännen vill kommunicera mer och bättre, med främst primärintressenter (ägare/medlem). För att närma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer på andra föreningar inom den gröna näringen och jämfört deras arbetsmetoder kring ägarkommunikation med Lantmännens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen på Lantmännen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes även djupintervjuer med förtroendevalda på Lantmännen.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Dyslexia is a disability faced by an extensive amount of students in the current educational system. No medical alternatives have been found to improve the cognitive processing challenges presented with dyslexia. Therefore today?s educators are required to make instructional adjustments in their schooling, to ensure dyslexic students an academic future. The purpose of this qualitative study was, firstly, to discover how teachers work with dyslexic students, and secondly, to find out which practices are being used in this field.