Av SydskÄnska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och eventuellt hur, man kan minska omval. VÄrt arbete Àr en del av en större undersökning betrÀffande omval som förbundet utreder. FrÄgan de stÀller sig Àr vad skolan kan göra för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar hamnat pÄ för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett Är senare, ligger till grund för arbetet. För att öka förstÄelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite nÀrmare pÄ omvÀrldsoch samhÀllsförÀndringar liksom pÄ undersökningar om hur ungdomar tÀnker och agerar i valet.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn.

Syfte: Att undersöka pÄ vilket sÀtt postpartum depression identifieras hos nyblivna förÀldrar och pÄ vilket sÀtt screening med EPDS och pÄföljande stödjande samtal tillÀmpas av distriktssköterskor tjÀnstgörande pÄ BVC i Uppsala lÀn.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala lÀn inkluderades i enkÀtstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. EnkÀten bestod av 35 frÄgor.Resultat: Studien fann att EPDS-anvÀndning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 anvÀnde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkÀten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-anvÀndning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-anvÀndning och erhÄllen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-anvÀndning och tillgÄng till handledning. Riktlinjer för screening fanns pÄ de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar.

Osteochondros (OC) och osteochondrosis dissekans (OCD) Àr en störning i den indirekta, endochondrala bentillvÀxten hos unga snabbt vÀxande hÀstar. NÀr prestationskraven pÄ hÀsten ökar vid en högre Älder kan det leda till att den utvecklar hÀlta. Flera studier har visat att ostechondros har en genetisk komponent. Syftet med föreliggande litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur osteochondros nedÀrvs, hur olika selektionsstrategier pÄverkar prevalensen samt hur problemet kontrolleras inom aveln. Arvbarheten för OC och OCD i femorpatella leden var 0,07 respektive 0,02.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benÀmnt som Dreamlords). Verket bestÄr av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords gÄr till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och mÄlgrupp samt syftet med verket och de mÄl som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framstÀllandet av verket belyser sedan den kreativa processen.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn. Jag gĂ„r Ă€ven igenom mina arbetsmetoder och vilka delar som hjĂ€lpt mig till framgĂ„ng.

Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn pÄverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr lÀrarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lÀrarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lÀrarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrÄn en normerande kunskapssyn som ofta utgÄr frÄn lÀromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar vÀrderande Äsikter pÄ eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lÀrare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hÄllbar utveckling..

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. FrÄgor som hur man översÀtter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts dÀr en grupp ljudstuderande har fÄtt i uppgift att med fria medel skapa ett lÀte Ät en visuellt Ätergiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frÄgor i ett formulÀr. Sex testdeltagare har lÀmnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har ocksÄ lÀmnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

Syftet med detta arbete har varit att fÄ fördjupade teoretiska kunskaper om olika lÀsinlÀrningsmetoder samt en inblick i vad som styr verksamma lÀrare i deras val av arbetsmetoder. Bakgrunden Àr baserad pÄ de fyra vanligaste metoderna i den svenska skolan. Den tar Àven upp lÀsprocessen, lÀsutvecklingen, en historisk tillbakablick samt vikten av att lÀra sig lÀsa. Vi valde att göra en kvalitativ enkÀtundersökning dÀr tre lÀrare frÄn den skola dÀr vi gjorde vÄr VFU ingick. Resultatet frÄn den visar att lÀrare inte enbart arbetar med en metod utan vÀljer att blanda olika metoder.

Under vÄr skolförlagda utbildning har vi varit pÄ olika skolor, dÀr vi sett att lÀrarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det Àr sÄ mycket Àmnesstrukturerad undervisning ute pÄ skolorna och varför inte lÀrarna undervisar mer Àmnesintegrerat nÀr vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lÀrare bör ha, Àr att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan Àmnen. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför lÀrarna integrerar och varför inte lÀrarna integrerar i skolorna. VÄr undersökning grundar sig pÄ telefonintervjuer med 25 lÀrare frÄn tvÄ kommuner.VÄr studie visar att lÀrarna integrerar Àmnena för att eleverna ska förstÄ samband och se helheter.

Denna rapport presenterar ett projekt vars syfte a?r att utveckla och fo?ra?ndra en affa?rsenhet interna nyhetskommunikation. Syftet med projektet a?r att utveckla kommunikationen till tva?va?gskommunikation med hja?lp av sociala medier. Rapporten beskriver hur projektet har fortskridit med dess olika faser, arbetsmetoder och underso?kningsresultat.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

I takt med att allt större krav stÀlls pÄ lÄg energiförbrukning hos byggnader, ökar Àven vikten av en lufttÀt konstruktion. I samband med detta ökar Àven behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttÀta konstruktioner som klarar eventuella tÀthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB pÄ en av deras arbetsplatser i Grebbestad dÀr det för tillfÀllet byggs bostads- och hyresrÀtter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har anvÀnts i Grebbestad Àr mycket tidskrÀvande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt Àr att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som Àr tidseffektivare Àn den metod som anvÀnds i Grebbestad men som samtidigt ger lÄgt luftlÀckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfÀlligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att fÄ ett tidsperspektiv pÄ arbetet och dÀr varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttÀt respektive metod Àr.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..