Varken förr eller senare har kökstrĂ€dgĂ„rdsodlingen stĂ„tt pĂ„ en sĂ„dan hög nivĂ„ som under den victorianska tiden ? vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksvĂ€xt- och fruktodling frĂ„n tiden kring förra sekelskiftet samt vissa vĂ€xter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig frĂ„ga Ă€r om dessa metoder och vĂ€xter kan tillföra nĂ„got nĂ€r vi nu försöker skapa ett ekologiskt hĂ„llbart samhĂ€lle.   PĂ„ det lilla Årups slott i nordöstra SkĂ„ne fanns en gĂ„ng en numera försvunnen kökstrĂ€dgĂ„rd. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgĂ„ng hitta historien bak denna specifika trĂ€dgĂ„rd. IstĂ€llet har fĂ€ltstudier, samtal och litteraturjĂ€mförelser mellan svenska och engelska trĂ€dgĂ„rdshandböcker fĂ„tt ge en allmĂ€n bild av dĂ„tida arbetsmetoder i kökstrĂ€dgĂ„rden.

Bakgrund Diabetes typ II Àr ett globalt och nationellt vÀxande hÀlsoproblem. LÄgkolhydratkost har vÀckt debatt i samhÀllet, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar mÄttlig lÄgkolhydratkost som en av flera primÀra alternativ till kosthÄllning för patienter med diabetes typ II.Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gÀllande lÄgkolhydratkost vid diabetes typ II.Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primÀrvÄrd.Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav mÄttlig lÄgkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. FarhÄgor för att lÄgkolhydratkost, frÀmst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjÀrt-kÀrlsjukdom eller andra negativa hÀlsoeffekter skildrades. Medvetenheten gÀllande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade.Slutsats Medvetenhet och kunskap gÀllande lÄgkolhydratkost som kosthÄllning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primÀrvÄrd.

Syftet med studien var att fÄ fram en kartlÀggning av de verktyg som anvÀnds iantimobbningsarbetet pÄ tre grundskolor frÄn samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjÀlp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger pÄ att det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstÄmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som anvÀnds i det förebyggandearbetet mot mobbning Àr det som pÄ ett tidigt stadium ger det bÀsta resultatet iarbetet..

Uppsatsen utgör en explorativ studie av Àmnet romhackning, en översÀttningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översÀttningen av tv-spel. Studiens tre syften Àr att kartlÀgga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översÀttningar som tillkommit. Studien undersöker ocksÄ om transkreation, en friare form av översÀttning vanlig inom tv-spelsöversÀttning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder anvÀnds: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversÀttningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhÄllandevis utbrett för att Är 2010, dÄ studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmÄga att bidra till ÀndamÄlsenliga kommunikationslösningar för bÀttre samverkan inom vÄrd och omsorgsverksamheten. DÄ Àmnet design som bÄde process, arbetsmetoder och tankesÀtt Àr ett relativt outforskat Àmne har studien fÄtt en explorativ karaktÀr. För att möjliggöra forskning kring detta föga kÀnda Àmne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjÀnstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion pÄ bristande samverkan mellan olika vÄrdgivare och mÄlsÀttningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vÄrdtagaren en mer ÀndamÄlsenlig vÄrd och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lÀmna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnÀtverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

MÄlet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende pÄ avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahÄllen av Sveaskog. 25 bestÄnd anvÀndes och med hjÀlp av data frÄn dessa bestÄnd simulerades 200 bestÄnd med liknande egenskaper fram, i form av bestÄndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestÄnd blev de bestÄnd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jÀmföras med bestÄnd som fÄtt tilldelat fel.

Bakgrund: Adhesiv kapsulit ?r ett vanligt tillst?nd som k?nnetecknas av sm?rta och nedsatt r?relseomf?ng i axelleden. Tillst?ndet kan leda till betydande funktionsbegr?nsningar i vardagen. Fysioterapeutiska interventioner, s?som ledmobilisering, anv?nds ofta i behandlingen, men evidensen kring effekten ?r fortfarande os?ker.Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att sammanst?lla och granska det vetenskapliga underlaget f?r effekten av ledmobilisering p? r?relseomf?ng i axelleden hos vuxna patienter med adhesiv kapsulit.Metod: En systematisk litteratur?versikt genomf?rdes.

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsÀljning. LÀsaren fÄr ta del av lÀrdomar om hur det fungerar att arbeta efter den agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv anvÀndning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras Àven hur sammanslagning av flera projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö. Lösningar till tekniska problem som uppstÄtt under projektets gÄng presenteras och diskuteras utifrÄn ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning dÀr kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. UtmÀrkande för slutprodukten Àr en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg. .

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

Empati Àr ett centralt begrepp med mÄnga dimensioner och en central förmÄga i omvÄrdnadsarbetet idag. Inom professionellt vÄrdarbete finns krav som gÀller lyhördhet, kommunikation, omvÄrdnad och förstÄelse. Empati Àr dÀrför en nödvÀndig komponent för professionell hÄllning.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom OmvÄrdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsÄgs Àven att beskriva lÀrares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlÀttar eller hindrar detta skeende. TvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Polisen trÀffar pÄ mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i GÀvle och BorlÀnge arbetar med ungdomar. Vi har Àven tittat pÄ genom enkÀter vad ungdomar i tvÄ niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i Àmnet berörs. VÄr tanke med detta arbete var att försöka komma fram till nÄgra bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Bakgrunden till denna c-uppsats Àr den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen. Enligt denna ska Àldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten Àr den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar pÄ Àldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att ÀldrevÄrden ska vara personcentrerad. Jag har fÄtt veta vilka organisatoriska förutsÀttningar som finns för att vÄrdbitrÀden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssÀtt samt vilka arbetsmetoder och förhÄllningssÀtt som kan göra vÄrdbitrÀdets arbete mer personcentrerat.

Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.