Uppsatsen utgör en explorativ studie av Àmnet romhackning, en översÀttningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översÀttningen av tv-spel. Studiens tre syften Àr att kartlÀgga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översÀttningar som tillkommit. Studien undersöker ocksÄ om transkreation, en friare form av översÀttning vanlig inom tv-spelsöversÀttning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder anvÀnds: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversÀttningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhÄllandevis utbrett för att Är 2010, dÄ studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmÄga att bidra till ÀndamÄlsenliga kommunikationslösningar för bÀttre samverkan inom vÄrd och omsorgsverksamheten. DÄ Àmnet design som bÄde process, arbetsmetoder och tankesÀtt Àr ett relativt outforskat Àmne har studien fÄtt en explorativ karaktÀr. För att möjliggöra forskning kring detta föga kÀnda Àmne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjÀnstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion pÄ bristande samverkan mellan olika vÄrdgivare och mÄlsÀttningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vÄrdtagaren en mer ÀndamÄlsenlig vÄrd och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lÀmna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnÀtverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsÀljning. LÀsaren fÄr ta del av lÀrdomar om hur det fungerar att arbeta efter den agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv anvÀndning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras Àven hur sammanslagning av flera projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö. Lösningar till tekniska problem som uppstÄtt under projektets gÄng presenteras och diskuteras utifrÄn ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning dÀr kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. UtmÀrkande för slutprodukten Àr en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg. .

MÄlet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende pÄ avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahÄllen av Sveaskog. 25 bestÄnd anvÀndes och med hjÀlp av data frÄn dessa bestÄnd simulerades 200 bestÄnd med liknande egenskaper fram, i form av bestÄndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestÄnd blev de bestÄnd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jÀmföras med bestÄnd som fÄtt tilldelat fel.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

Empati Àr ett centralt begrepp med mÄnga dimensioner och en central förmÄga i omvÄrdnadsarbetet idag. Inom professionellt vÄrdarbete finns krav som gÀller lyhördhet, kommunikation, omvÄrdnad och förstÄelse. Empati Àr dÀrför en nödvÀndig komponent för professionell hÄllning.Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom OmvÄrdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsÄgs Àven att beskriva lÀrares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlÀttar eller hindrar detta skeende. TvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Polisen trÀffar pÄ mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i GÀvle och BorlÀnge arbetar med ungdomar. Vi har Àven tittat pÄ genom enkÀter vad ungdomar i tvÄ niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i Àmnet berörs. VÄr tanke med detta arbete var att försöka komma fram till nÄgra bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Bakgrunden till denna c-uppsats Àr den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen. Enligt denna ska Àldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten Àr den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar pÄ Àldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att ÀldrevÄrden ska vara personcentrerad. Jag har fÄtt veta vilka organisatoriska förutsÀttningar som finns för att vÄrdbitrÀden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssÀtt samt vilka arbetsmetoder och förhÄllningssÀtt som kan göra vÄrdbitrÀdets arbete mer personcentrerat.

Studiens övergripande syfte var att studera och jÀmföra hur tvÄ olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna pÄ skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lÀrarnas arbete med de olika metoderna pÄ skolan?Studien tar sin utgÄngspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer gjorts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.Fyra intervjuer gjordes med lÀrare pÄ skolan, tvÄ lÀrare som arbetade med Projekt Charlie och tvÄ lÀrare som arbetar med Gruppen som grogrund. I bÄde Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lÀrarna pÄ skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder.

VÀrmepumpar ger ifrÄn sig ljud nÀr dessa kommer upp i temperatur, vilket kan bli ett problem dÄ det kan störa omgivningen. Om man kan sÀnka ljudnivÄn blir den mer attraktiv för kunderna.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det gÄr att mÀta ljudet och vibrationerna som uppstÄr nÀr komprimerad gas expanderar snabbt i samband med att den lÀmnar kompressorn.En dÀmpare som minimerar oljudet samtidigt som den Àr billig, kostnadseffektiv samt enkelska sedan konstrueras. DÀmparna som testades varierade i storlek och form. En av de testade dÀmpare gav till sist en vibrationsdÀmpning av vÀrmepumpen och tillverkades sedan..

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.