Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller Varg som framställdes lika ansvariga.

Med anledning av Vargens (Canis lupus) återetablering i Sverige presenteras och jämförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och åsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur används sedan länge i många rovdjurstäta länder, men i Sverige används idag främst rovdjurssäkra stängsel för att hindra Varg från att riva får (Ovis aries). Stängsel är dock kostsamma och begränsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fårflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % åsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund måste växa upp i en fårflock för att socialiseras med fåren.

Det finns fem fredade rovdjur i Sverige: björn, Varg, lo, järv och kungsörn. Riksdagen har beslutat att det ska finnas livskraftiga populationer av dessa djur i landet och rovdjursstammarna har ökat den senaste tiden. En viktig orsak till konflikt mellan människor och de stora rovdjuren är rovdjurens predation på våra tamdjur. Antalet angrepp på tamdjur har ökat från 1997 och framåt med viss årsvariation. Det är Varg och lo som står för flest förlorade djur. Skadorna vid ett rovdjursangrepp delas in i direkta och indirekta skador.

Vargar hålls i fångenskap på djurparker och olika forskningsanläggningar för att man vill bedriva forskning och utbilda djurparksbesökare. Syftet med detta arbete är att undersöka om Vargars beteende skiljer sig åt i fångenskap och i det vilda. Vargar har ett stort register av beteenden som innehåller allt ifrån förflyttning, jakt, lek, parning, valpuppfödning och hierarki. Vilda Vargflockar består av familjeenheter med ett föräldrapar och deras icke-könsmogna avkommor medan Vargflockar i fångenskap ofta består av ihopsatta individer som inte är besläktade med varandra. Detta medför att hierarkin ser olika ut i fångenskap gentemot i frihet.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, Varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot Vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med Vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där Vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i Vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar Vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Zoo animals can be more or less disturbed by the presence of care takers as well as visitors. This may lead to stress and/or abnormal behaviour. The purpose with this study was to give a time budget of the behaviour of the captive wolves? (Canis lupus) and occurrence of behavioural disturbances and how this is affected of human visitors. For this purpose the wolves at Nordens Ark have been studied during off season as well as on season. The zoo Nordens Ark is an idealistic foundation which was founded in 1988 and is located at Åby säteri, 130 km north of Gothenburg.

Humans attitudes towards different animals are very complex were culture, genetic, psychology and evolution are some of the factors that influence. The order of animals that can provoke the most intense and extreme attitudes, both positive and negative, are the carnivores. Wolves are a constant debate in Sweden and even though a big part of the population are neutral towards the wolf, a clear friction of the attitudes can be seen. Some factors that have been seen to influence the attitude are age, education and the size of the hometown. The aim of this study is to investigate whether outdoor activities, time spend in rural areas, and time spent in a weekend cottage, also correlate with attitude towards wolf.

The dog (Canis lupus familiaris) is the first species ever domesticated. They can develop a close bond towards other dogs, almost like a relationship among siblings, which can be a high valuable resource for good relations and cooperation?s. Dominance in dogs is sometimes used to explain undesired behaviors and explained as a personality trait. Dominance though, is not a trait in a dog or a source for undesired behaviors, but can rather be explained as a relationship between individuals, were one of them receives more submissive signals from the other.

The purpose of this work was that with the help of a literature review have a single document with information on how the various species: brown bear (Ursus arctos), lynx (Lynx lynx) and the wolf (Canis lupus) living in the wild. The aim was also to show which stereotypic behaviours these different species have in zoos and the enrichments that is already being used and to make suggestions and recommendations on enrichment based on animal behaviour ecology. In zoos, some species thrive well while others have propositions to propagating problems, poor health and stereotypic behaviors. The brown bear, lynx and wolf, live both in the wild and in zoos in Sweden. As these animals have different ways of living in the wild, it is important to accommodate to each species, the way they are kept in zoos in accordance with their behavioural ecology.Brown bears are omnivorous and solitary living species with large energy needs so that they spend most of their day to actively feeding but also rest.

Detta är en litteraturstudie av sjukdomen Devil Facial Tumour Disease (DFTD) som drabbar tasmansk djävul. De lever i vilt tillstånd på ön Tasmanien som ligger utanför Australiens södra kust. Tasmanska djävular är köttätande pungdjur i ungefär samma storlek som en rödräv. De är nattaktiva och lever ensamma, förutom vid konkurrens om föda och under parningsperioden då de möter andra tasmanska djävular. Vid dessa möten blir det ofta slagsmål för att göra upp rangordningen. DFTD ger stora tumörer i munhåla, ansikte och halsregion samt eventuella metastaser.