I denna uppsats har vi mÀtt produktionseffektiviteten vid Sveriges 21 polismyndigheter i syfte att identifiera vilka polismyndigheter som Àr relativt mest produktiva. Vidare har vi berÀknat hur stor förbÀttringspotentialen Àr för de polismyndigheter som Àr improduktiva. BerÀkningarna grundar sig pÄ Data Envelopment Analysis (DEA), en metod som anvÀnds i syfte att berÀkna den relativa produktionseffektiviteten. Metoden tillÄter multipla variabler vilket möjliggör en analys av flervalsproduktion, d.v.s. en analys av enheter som producerar flera prestationer (outputs) med hjÀlp av flera insatsfaktorer (inputs).

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

I skolan idag bygger lÀrandet frÀmst pÄ texter och genom boklig kunskap och alltmer sÀllan pÄ förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen Àr att ta del av nÄgra verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det ocksÄ intressant att se pÄ vilket sÀtt som de verksamma pedagogerna anvÀnder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra vÀggar.För att nÄ undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i Äldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes pÄ tre olika skolor inom samma kommun pÄ de verksamma pedagogernas arbetsplats. BÀrbar bandspelare anvÀndes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna pÄvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats Àr eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan anvÀndas som ett komplement till den vanliga undervisningen pÄ ett flertal sÀtt, hÀr nÀmns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna fÄr möjlighet att tillgodogöra sig kunskap pÄ flera olika sÀtt.

Det mest anvÀnda sÀttet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete Àr att anvÀnda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag Àr att uppmuntra de anstÀllda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter nÄgot utöver de vanliga. Men frÄgan Àr om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivÄn med hjÀlp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka tvÄ olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen Àr baserad pÄ elva intervjuer, fyra av intervjuerna Àr genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Badminton Àr en inomhussport som mÀnniskor i alla Äldrar och pÄ alla nivÄer kan utöva. Ju högre nivÄ sporten utövas pÄ ju mer krav stÀlls pÄ belysningen. I mÄnga badmintonhallar anvÀnds idag armaturer som bidrar till blÀndning och som inte ger en god synkomfort. Badminton Àr vÀrldens snabbaste racketsport vilket gör att kraven pÄ belysningen Àr hög. Utan tillrÀckliga riktlinjer gÀllande belysningsanlÀggningens utformning som ska sÀkerstÀlla en god belysning för spelarna kan det bli svÄrt för dessa att hinna uppfatta fjÀderbollen, dÄ spelet gÄr vÀldigt snabbt och mycket rörelser sker pÄ badmintonplanen.Syftet Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid planering av ny belysning i badmintonhallar.Metoderna som anvÀndes i studien var observationer, ljusmÀtningar, intervjuer och enkÀtundersökningar.

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Inför detta arbete sattes ett primÀrt och ett eventuellt sekundÀrt mÄl upp. Det primÀra var att genom undersöka hur ungdomar pÄ gymnasiet vÀljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i Àmneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundÀra mÄlet var att utifall ett sÄdant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring nÄgra valda fenomen som Àr samt inte Àr kontextberoende. Vidare förs Àven en diskussion om hur de olika Àmneskontextema korrelerar med hur eleverna vÀljer att reflektera kring fenomenen.För att nÄ syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, Àr uppsatsens primÀra syfte att jÀmföra hur de bÄda aktörerna framstÀller sig sjÀlva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras dÀrefter om nÄgra delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat stÄr hos bÄda aktörerna mÄnga exempel pÄ en vÀlvillig attityd att finna och de bygger genom sin framstÀllning upp en identifikation med sina respektive mÄlgrupper. Skillnaderna dem emellan Àr emellertid större Àn likheterna.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

NÀtverk Àr en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I SkÄne startades nÀtverk för HÀlsofrÀmjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att fÄ igÄng, stödja och utveckla grundskolornas hÀlsofrÀmjande processer. Kontaktpersoner utsÄgs, med ansvar att driva frÄgorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet Àr att det hÀlsofrÀmjande arbetet skall fördelas över hela lÀroverk, inte enbart angÄ ett fÄtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en koordinator framstÀlls i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade.

Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilken betydelse det kan ha för lÀsförstÄelsen hos elever i skolÄr fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser lÀste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. DÀrefter besvarade eleverna ett lÀsförstÄelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. UtifrÄn elevernas svar pÄ lÀsförstÄelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig Ät i lÀsbarhet. Vi ville Àven studera vilka samband, som kan utlÀsas mellan elevernas LUS-nivÄ och deras förmÄga att svara pÄ frÄgorna till respektive textversion.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollÀrares syn pÄ arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltÀckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vÄr lokala undersökning Àr dÀremot tÀnkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollÀrare i respektive verksamheter. För att fÄ reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlÀttade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn Àr att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas nÀrvarande som vuxen i verksamheten och att stÀrka deras sjÀlvkÀnsla genom att bland annat bekrÀfta barnen.