Syftet med studien Àr att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde i Ärsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt vÀrde redovisas i förhÄllande till vad som framgÄr av respektive regelverk (de jure). Studien Àmnar Àven undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk vÀljer att redovisa verkligt vÀrde.Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkÀter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade pÄ förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag dÀr förklaringen kunde sammankopplas med flera pÄverkande faktorer gÀllande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt vÀrde.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjecentrerad vÄrd inom neonatalvÄrd utifrÄn förÀldrarnas respektive sjuksköterskans perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Databaserna som anvÀndes för att identifiera relevanta artiklar var Cinahl och PubMed och utmynnade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka resultatet bygger pÄ. Författarna bearbetade de valda artiklarna utifrÄn upplevelsen av familjecentrerad neonatalvÄrd, dels ur sjuksköterskans perspektiv och dels ur förÀldrarnas perspektiv. Resultat: Upplevelserna kunde delas upp i 5 varsina underkategorier, olika för förÀldrarna respektive sjuksköterskorna.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur elevers uppfattningar om de rörelser som sker i vÄrt solsystem stÀmmer överens med de vetenskapliga fakta som finns. I vÄra vardagliga situationer refererar vi till det vi med ögats hjÀlp kan uppfatta i frÄga om vad som rör sig eller ej. Hur pÄverkas eleverna av de dagliga uttryck som de fÄr höra sedan de Àr mycket smÄ, och har de en möjlighet att med skolans hjÀlp förÀndra dessa tankesÀtt?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av elever i skolÄr 1 respektive 5. Detta för att se hur stor skillnaden Àr mellan de elever som inte har erhÄllit nÄgon undervisning om solsystemet och de elever som ska ha uppnÄtt de mÄl för fysik som skolverket har stÀllt upp.Eleverna som deltog i studien valdes slumpmÀssigt ur respektive klasser.

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

Syftet med undersökningen Àr att inom laborativa moment i naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför nÄgra skillnader i förutsÀttningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med lÄg grad av struktur.Bakgrund till arbetet Àr rapporter som gör gÀllande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga Àmnen sÀtter sÄvÀl praktiska som teoretiska kunskaper inom Àmnet pÄ prövning dÀrför Àr empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhÄller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestÄende av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades nÄgra olika mönster med avseende pÄ interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lÀrarkontakt, sÀtt att handskas med laborationen och dÀrmed olika förutsÀttningar till lÀrande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Syftet med denna uppsats Àr att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för vÀrdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fÀlt och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen Àr en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsÄr, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film ? regissör, manusförfattare, skÄdespelare, samt eventuell förlaga ? har klassificerats och kvantifierats utifrÄn en bedömning om relevans i förhÄllande till Bourdieus fÀltteori.

Syftet med vÄr fallstudie var att undersöka om lÀraren arbetar med multimodala uttryckssÀtt, sÄsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssÀtt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelÀmnas.Metodvalet som anvÀndes för vÄr undersökning var observationer vilket gjordes under tvÄ hela dagar respektive en heldag och tvÄ halvdagar. De som observerades var tvÄ grundskollÀrare i Ärskurs 3 respektive Ärskurs 4, lÀraren för Ärskurs 3 kallar vi för LÀrare 1, hon arbetar pÄ en mindre skola ute pÄ landsbygden nÄgra mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra lÀraren som observerats kallar vi för LÀrare 2, hon arbetar i Ärskurs 4 pÄ en medelstor skola belÀgen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) dÀr de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de bÄda lÀrarna tillÀmpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vÄr tid som observatörer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolÄr 3, Ä ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och Ä andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklÀrare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra lÀromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda pÄ vilken arbetsform som Àr vanligast pÄ matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolÄr 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolÄr 3 enligt gÀllande styrdokument, vilken matematikbok som anvÀnds i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare lÀromedel som anvÀnds utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolvÀsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lÀrandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvÀgagÄngssÀtt för insamling och bearbetning av data samt de etiska stÀllningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete Àr den vanligaste arbetsformen pÄ matematiklektionerna i bÄda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolÄr 3 skiljer sig Ät. Resultaten tyder pÄ att det i den svenska skolklassen fÀsts större vikt vid att fÄ eleverna att förstÄ kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förvÀntas tillÀgna sig mÄnga, till viss del originella, kunskaper och fÀrdigheter. Den mest pÄfallande skillnaden vid jÀmförelsen av matematikböckerna Àr att matematikboken som anvÀnds i den tyska skolklassen Àr mycket mera omfattande Àn matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen. Matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen uppvisar dÀremot en tydligare struktur.

MÄnga företag gör en Ärlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i Ärsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gÄ att anvÀnda Àven till finansiella miljöredovisningsbegrepp. FrÄgan Àr alltsÄ, hur miljöredovisningsbegrepp gÄr att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vÄr uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de anvÀnder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har Àven tittat pÄ revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

De senaste Ären har vÀrderingsmetoden vÀrdering till verkligt vÀrde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses vÀrderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar dÀrför hur vÀl företag följer upplysningskraven som de ska följa nÀr de vÀrderar tillgÄngar och skulder till verkligt vÀrde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberÀttelsen gÀllande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall dÄ företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberÀttelsen. Urvalet för studien Àr samtliga företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn Är 2012 och Är 2013.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgĂ„ngspunkt i huvudkaraktĂ€rerna i filmserierna Underworld och Twilight som bĂ„da har ett vampyrtema, dĂ€r representationerna i respektive serie sedermera jĂ€mförs med varandra. Undersökningen Ă€mnar Ă€ven undersöka om denna representation förĂ€ndras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i sĂ„ fall hur förĂ€ndringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema dĂ€r binĂ€ra oppositioner och huvudkaraktĂ€rer i interaktioner stĂ„r i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjĂ€lp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktĂ€rer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktĂ€rsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktĂ€rerna innehĂ„ller drag frĂ„n tidigare ideal dĂ€r dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktĂ€rernas representation ter sig i jĂ€mförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktĂ€rerna skiljer sig Ă„t i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och Ă€ven i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktĂ€r medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .